George med Liemannen bakom axeln

Cancern har vaknat, monstret rör på sig…

Posted in survivaL by georgeschottl on september 27, 2012

Det preliminära beskedet att mina problem med att jag har så ytterst lite lungkapacitet kvar berodde på en sjukdom som heter Sarkoidos var inte rätt.
Provtagningen som gjordes i fredags har nu kommit med resultat och svar och resultatet gick vi igenom tillsammans på Thoraxonkologen idag, jag, Sara, överläkaren R Öhman samt forskningssköterskan I-M Nilsson.
Cellerna som fanns i de förstorade lymfkörtlarna var inte vätska från Sarkoidos utan den värsta cellerna man kan ha, det var Mesoteliom-celler som var pigga och vakna.
Jag undrar om dessa Mesoteliom-celler konverserar, alltså mer som en diskussion om lymfkörteln.

Jag föreställer mig cancercellerna som på en middagsbjudning med nya vänner.

Värd-par-cellerna välkomnar de nya celldelade mesocellerna: ahhh goda vänner välkomna till vår fina lymfkörtel, vill ni ha en liten drink så är det bara att slurpa blod i baren…
Här är vårt sovrum, här kan man verkligen ligga i dvala i många år, men nu, nu är det dags att sträcka på cellväggarna och röra på sig lite.
Här borta har vi barnkammaren, här celldelar gumman och jag oss i mängder, hehe, wink wink.
Här kan det verkligen bli fullt men då flyttar ungarna ut till andra ställen vilket man alltid önskar att ungarna gör, eller hur…..??

Beskedet att cancern vaknat  kom över mig som en dusch av iskallt vatten, jag kände bara hur adrenalinet strömmade genom kärlen och jag svor inom mig.
Jag har ju väntat på detta beskedet, mesoteliomet kan ju inte stå stilla i all evighet, det är ju en fysisk omöjlighet att jag skall vara så unik i hela vår värld.
Att jag har klarat så många år utav någon helt okänd anledning är ett rent mirakel, jag kommer ju att klara lika många år till efter nästa cellgiftsrunda…
Ja, ni läste rätt!
Trots alla skador min kropp fick efter förra cellgifts-vändan är det självklart att jag skall genomgå en ny 18-veckors chemo-therapie.
Trots mina minnen från förra behandlingen fanns det inte en tvekan i mitt inre, min vilja sade JA, min logik sade: Omedelbart, min kärlek till livet sade:NU

Så bollen är redan satt i rullning!
Jag påbörjar cellgiftsbehandlingen om två veckor.
Pre-medicineringen är klar och påbörjad, B12 sprutan togs idag efter mötet, folsyran börjar jag med i morgon efter apotekbesöket.

Så snabbt, så mycket som står på spel…

Jag har slagit vad om med min läkare att jag tror att jag har en tumör på hjärtsäcksväggen, det kan vara en förklaring till min urusla kapacitet till att få luft.
Tumören kan störa blodflödet till lungorna….vi får se om jag har rätt…

Referensröntgen samt uppletande av nya tumörer sker inom två veckor, remiss är redan skickad, svar på dag och tid väntas inom kort…

Jösses vad det går snabbt när bollen väl är i rullning!

Känslan återinfinner sig igen!

Nu är det skarpt läge.
Nu känns det att jag blir mer fokuserad.
Nu tillåter jag bara de känslor som ger mig kraft, nu tillåter jag inte svaghet hos mig själv.

Devisen INGET får ner MIG på knä är åter min vän!

Kärleken till livet och Freya och Sara är mina drivkrafter, mina motorer!
Inget får ner mig på knä!

George

Annonser

Idag Fredag ligger jag på Operationsbordet

Posted in survivaL by georgeschottl on september 20, 2012

Det låter lite ”mer” än vad det egentligen är, jag kommer att få en utökad bronkoskopi med ultraljudsstyrd tömning av lymfkörtlarna mellan lungorna.
Man går in och gör en vanlig bronkoskopi, men det finurliga är att man med ultraljud kan styra nålar som man sticker igenom brosket utifrån och in mellan lungorna till körtlarna.

Detta är ju ganska häftigt att mankan slippa göra saker i blindo utan att man med precision kan sticka igenom hela min kropp med nålen och ändå hitta rätt ställe, coolt

 

Ja, jag kommer väl att vara ganska trött när jag ringer hem efter Sara och ber henne hämta mig, jag kommer nog att vara på helspänn ändå, vad tror ni…?

 

Vi hörs när jag kommer tillbaka

George

Ryktet om min död är betydligt överdrivet!

Posted in survivaL by georgeschottl on september 13, 2012

Konstigt att vara nöjd med att skriva en sådan mening, livet är bra konstigt när man får nöje utav att skriva så…
Men livet överraskar en ibland.

Ok, det har blivit värre, det verkar vara en högre makt som är ute efter att ta livet av mig för nu börjar det bli lite löjligt!

Jag har fått reda på mer om varför min andning är så uselt dålig, och det är inte cancern som vaknat i lungorna, det är något helt annat….
Låt mig berätta vad som hänt….

Jag har gått på en kombination utav tre preparat för att ge lungorna en chans att svullna av och att jag kanske kunde få mer än mina tilldelade 25% lungkapacitet (vilket är på tok för lite)
Under 12 dagar blev min andning bättre och bättre, det var helt enkelt ljuvligt, ingen panik och inget kippande efter luft, jag ligger precis på gränsen till att få panik eftersom luften verkar saknas…
När de 12 dagarnas medicinering tog slut höll effekten sig kvar i 5 dagar….men tyvärr så är jag nu tillbaka på ruta 1 igen.
Luften tar slut bara jag vrider på överkroppen, så svullna är mina luftvägar och lungor…..

det gick snabbt också, på måndagsmorgonen så andades jag helt ok, det var bara lite sämre än söndagen men det var klart mycket bättre än innan de tolv dagarna.
På eftermiddagen började luften att sina, de där små panikartade andetagen började igen.
Jag ringde omedelbart min avdelning på sjukhuset och informerade dem om  min förändring i mitt hälsotillstånd, det tog inte lång tid innan min läkare ringde tillbaka och ….hade en lång och informativ berättelse!

Jag har med stor sannolikhet en helt ny sjukdom, även denna är skapad av mitt eget immunförsvar, eftersom mitt eget immunförsvar jobbar i full fart med att hindra cancern har den i farten bestämt sig för att gen mig en ny sjukdom som heter Sarkoidos.

Jippeee!  (detta Jippee utropas med en rejält stor dos av sarkasm)

Denna sjukdom har både bra och dåliga sidor, i mitt fall så är det idiotfel att den har gett sig på mina lungor när jag redan från början har kass kapacitet på grund utav Mesoteliomet, hjärta och hjärna får vi väl röntga för att se hur mycket skador de har (om de har några skador överhuvudtaget).
Vad som också är dåligt är att det inte finns något botemedel, men å andra sidan blir 90 % av patienterna friska inom 2 till 5 år av sig självt.
Dock finns det risk att skadorna på lungorna kvarstår.
Det som är klart är att jag har de typiska prickarna i lungorna, jag har de förstorade lymfkörtlarna och jag har haft feber och trötthetsattackerna.
Knutorna på benen trodde jag var myggbett…..och inte tecken på Sarkoidos…

I alla fall, nu på Fredag skall jag in och tömma lymfkörtlarna mellan lungorna på vätska för att ta prover och verkligen till 100% bekräfta Sarkoidos, därefter får vi se vad som händer.
Vi kör samma recept som när jag fick min cancerdiagnos, en dag i taget!

George

 

PS

Jag har en Pung/Lår-klämma här hemma, denna klämma är till för de IDIOT-politiker och landstingsanställda som INTE ger Prostatacancerpatienterna sin medicin!
När jag träffade en hel drös ansvariga i Visby på politikerveckan så fick jag löften och garantier att mediciner som
kostade under 50 000 i månaden att det var en rimlig kostnad att ge för patienter om medicinen ökade levnadstiden och gav en bra livskvalitet samtidigt!

Med tanke på att prostatacancerpatienter måste betala sin egen medicin har dessa människor ljugit för mig!

Detta är ett brott mot det åtagandet som staten har mot sina medborgare, detta är ett hån mot dessa patienter som betalat skatt och levt som produktiva medborgare i många år!
Här är en klar situation där pung/lår-klämmaren får lov att användas!

George