George med Liemannen bakom axeln

Backlash! Så det stänker om det….

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 31, 2011

Lika bra dag som jag hade den 27:e,  lika dålig har jag nu varit hela helgen.
Jag tror att det har varit en bieffekt av att jag slutade med Kortisonet tvärt utan att trappa ner….Återigen är det min egen dumhet som gör att jag varit sängliggande hela helgen.
Saras syster Maria och hennes älskade Andy kom på besök till Sverige på Fredagen och bodde hos Saras föräldrar.
Det slutade med att Sara fick åka ner med Freya och Ewok till föräldrarna utan mig så tillbringade jag helgen i sängen och soffan.
Antalet sömntimmar under lördagen imponerade stort, jag tror jag tangerade 17 timmars sömn det dygnet….

Nu är jag på benen igen, piggare men fortfarande inte riktigt på G (hehe, no pun intended)

Freya har hamnat i bild på Facebook och kommentarerna gör att ”Mor” och ”Far” är extremt stolta!
Underbart att så många tycker att hon är så vacker och söt, jag trodde bara de egna föräldrarna tyckte det……

 

Jag trodde att Flyingebygden redan gett så många trevliga överraskningar, jag tänker på snälla trevliga grannar, stämningen och hur vänliga alla är!
Men det stannar inte där, nu har vi haft föräldraträff på BVC och föräldracafé på församlingshemmet och jag och Sara reagerade på vissa saker.
Normalt när man träffar större grupper av människor tycker man inte om alla, det finns alltid någon person man är lite osäker på eller man får ”varningssignaler” utav….men här är det tvärtom!
De här grupperna, vi GILLAR ALLA extra mycket!
Så förbannat trevliga, vänliga och hjälpsamma.
Vilken glad och trevlig grupp av trevliga människor!

Det måste vara något i vattnet här i Gårdstånga/Getinge och Flyinge , det måste vara snäll-molekyler och
trevlig-molekyler inblandade i vattnet som påverkar alla här i bygden!

Världen bästa ställe att bo på!

Nu har vi bara en bil, den blå Peugeoten, den andra bilen som nu håller på att restaureras kommer ta lång tid på sig, det är kam-remsbyte, stag och bussningar, slangar och oljebyten, vätskenivåer och packningar som skall bli nya fräscha och fina, ny dragkrok skall det också bli, det skall även sluta regna in i kupén när den är färdigtätad.
Jag fasar av skräck för hur stort hål det kommer att bli i plånboken…..
Kanske snart så kommer jag få tillbaka min lilla bil som enligt den senaste rapporten från vägverket ger ut 35% mindre utsläpp av koldioxid än en vanlig Volvo V70 .
Att en bil som väger nästan tre ton kan ge ut så mycket mindre utsläpp och som har ett otroligt lågt miljöpåverkansvärde beroende på den extremt långa livslängden är skönt att veta!
Jag gillar min Defender 110…..

Jag gillar saker som lever extra länge!

George

Annonser

Världen imponerar med snälla människor!

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 27, 2011

Jag har gång på gång blivit glatt överraskad dessa dagar, nästan alla överraskningar är av överväldigande positiv karaktär och har liksom gett lite extra ljus åt tillvaron!

Allt jag rör vid eller köper går sönder, detta faktum är känt av min fru, mina vänner, mina kolleger, min hund och mina före detta anställda.
Till och med mina krukväxter vet om detta faktum!
Går jag förbi ett proppskåp och jag är oförsiktig och bara tittar på skåpet ( med stängd dörr) så går det garanterat en säkring!
Går jag förbi ett proppskåp utan dörr behöver jag inte ens titta på säkringarna för att en propp skall lösa ut!

Så när jag köper något så har jag vant mig vid att det antingen är sönder eller kommer att gå sönder, så enkelt är det!

I all fall, bilden ni ser framför Er är ett badrum, vackert och stilrent med en …ny vask och med en ….ny kran!
En vacker Gustavsberg Nautic med elegant svängbar pip!

Vad händer?     Vill ni försöka Er på en liten gissning?

Jo, denna underbart vackra kran börjar droppa, inte bara från 1 enda ställe men från tre olika ställen!
Eftersom kranen var helt ny förberedde jag mig på en reklamationsstrid med säljaren i Lund men tänkte först skicka ett mail till tillverkaren som är Gustavsberg……
Och det var ju helt rätt gjort!
Så otroligt imponerad och glad jag blev över en enastående servicenivå som man inte förväntar sig i dagens Sverige !

Mailet gick iväg till tillverkaren och bara dagen efter ringer telefonen!
Hej det är XXX från Gustavsberg! …..
Jag blev helt tyst för jag trodde det var en patient som ringde från orten Gustavsberg..
Killen upprepade sitt namn och så sade han att jag skickat ett  mail om en kran!
Då föll poletten  ner i min tröga skalle.

Killen från Gustavsberg tog kontrollen över samtalet och förklarade att det här problemet fixade de genom att skicka en ny kran tillsammans med en installatör som byter hela kranen åt mig.
Det var lika bra att byta hela kranen direkt eftersom det antagligen blivit kalkfläckar på den…
(tyst och gapande lyssnade jag på mannen från Gustavsberg och insåg att servicenivå och affärsheder har en ny Champion i Sverige!)
Han avslutade samtalet oerhört proffsigt och skulle bara dubbelkolla adressen och samt ge mig information om att det antagligen blir i nästa vecka som kranen samt installatören kommer hem till oss här i Gårdstånga!

Jag säger bara WOW och tack till Gustavsberg!

Nästa företag är lika imponerande servicevänligt, Kjell & Co.

Eftersom min feber härjar i min kropp är jag beroende att få så exakt mätning som möjligt och termometern jag köpt hos dem uppvisade stora svängningar i mätresultatet, ibland upp till 0,7 grader fel.
Jag satte mig skrev ett mail och beskrev problemet och mitt behov till varför jag behöver en noggrann termometer
Det tog bara några timmar så fick jag tillbaka svaret att det fanns en ny termometer, uppgraderad modell utan att jag behöver betala extra i prisskillnad och att jag bara skulle komma in så kunde jag få den nya termometern direkt i handen!
Sagt och gjort, körde inom Kjell & Co på Nova i Lund och direkt så visste killen bakom disken vad som gällde trots att det inte var samma kille som jag haft mailkonversationen med, så även informationen mellan butikskillarna fungerade perfekt!
Vilken otrolig service!

Babyproffsen på Toftanäs har något att lära sig här utav dessa två företag!

Jag har även blivit lite mer pigg eftersom……..min feber har börjat tippa neråt, jag är inte helt feberfri men nästan,  jag går inte över 38 grader längre och jag ligger inte och touchar 39-strecket längre….
Så otroligt skönt!

Det var när jag började glufsa mina Betapred som febern började så sakteliga att sjunka….
Hmmm, Betapred…Jag pratade med Lasse Asplund igår och berättade om febern och Betapreden, hans beskrivning av Betepred är ” de himmelska pillren från HELVETET”
Effekten som är avsedd finns där och Betabred levererar alltid effekt….men dessa hatade bieffekter! Både han och jag hatar dessa små minipiller som får oss att leka Energizer-batterier som får oss att svettas så att det droppar och att man är konstant hungrig och inte kan sova…..

Lasse, jag håller med dig , det är piller från helvetet, men de fungerar!

George

Nästa ämne är Journalister……bara 4% av Sveriges befolkning har någon som helst förtroende för Journalister.
Media och journalister är extremt viktiga för mig, den yrkesgruppen skall stå för demokrati, integritet, ett lands samlade samvete och vara en sorts kurator för Moder Svea .
Som det är nu med de usla förtroende siffrorna på 4%, en delad sista plats som delas med aktieinvesterare är de ett hot mot demokratin.
Att låta kapitalet styra våra dagstidningar och media är en extrem fara.
Jag ber Er Journalister att åter få respekten som trovärdiga återgivare av nyheter, att ni åter igen blir uppskattade och älskade delar av vårt samhälle.
Hela tiden stöter man på nyheter som är förvanskade till den milda grad att det inte längre är ens en vit lögn utan bara en helt enkel lögn.

Ni Journalister har ett ansvar, kräla upp ur lösnummersäljarfenomenet och stötta Sverige, stjälp inte vårt älskade land!

En av våra självutnämnda Journalist-kämpar för nationen visade sig till och med vara KGB-agent och stod på deras avlöningslista.
Jan G borde fråntas alla priser och utmärkelser då han arbetat för främmande makt MOT Sverige för PENGAR.
Nu är han multimiljonär på grund av sina böcker och filmrättigheter, han borde skämmas att sälja ut sitt älskade Sverige för lite pengar…
Dagens nyhet om att Barnmat är förgiftad med för stora doser av Mangan visade sig vara en konstruerad nyhet.
En enda forskare på livsmedelsverket motsätter sig gränsvärdet av mangan som faktiskt TILLSÄTTS i banmat för att det är ett livsnödvändigt näringstillskott.
Forskaren anser att EU:s högsta gräns för Mangan är för hög och …….då slutade nyheten med att i Sverige förgiftas barn av mangan!

En underbar dag…..

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 25, 2011

De bra dagarna då kroppen fungerar är så sällsynta men idag, verkligen idag har kroppen funkat för första gången på länge!

Jag blir så tacksam och glad dessa få dagar då jag kan bidra till att hjälpa till hemma.
Att kunna vara en tillgång i hemmet än bara en belastning är en ljuvlig upplevelse som jag får uppleva alltför sällan.
Att få uppleva bra dagar då jag kan bidra är tyvärr alltför sällan, kanske två till tre dagar i månaden, därför kanske ni kan förstå min glädje idag!!!!

Men som sagt idag, idag har smärtorna vara väl nedpackade, kramperna i musklerna utan alltför påträngande närvaro och andningskapaciteten varit på topp.
Jag har spikat en söndrig list, jag har varit och handlat mat….på TVÅ OLIKA butiker!!
Jag har packat ner lite julsaker och tvättat!
Det har verkligen varit en bra dag!

Febern tyckte också att det var en toppendag, den placerade sig på 39 grader direkt på grund av aktiviteten…….
Man kan inte få allt……

Jag hoppades att jag kunde närvara på Hans Malmbergs begravning men den krockar med mitt åtagande för World Cancer Day den 4 Februari.
Jag satt idag med en film, en BlueRay i handen som tillhör Hans, vi skulle titta på filmen tillsammans en dag….en dag som aldrig blev av .
Jag undrar om jag kan klara av att titta på filmen utan att gråta?
Skall jag lämna filmen till Anita utan att ha tittat på den?
Det känns som en upprustad version av Potemkin är något jag inte får missa, Hans var väldigt envis med att han trodde den skulle vara superbra!

Nu går en febrig och trött Skåning och nannar i sängen, lyssnar på Freyas fisar och Saras andetag.
Ewok ligger och är trygg när hela familjen är samlad och vänder bort huvudet varje gång det pruttar konstigt från den däringa  nya mini-tvåbeningen som Husse och Matte envisas med att hålla hela tiden.

George

Spännande och trött…..

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 21, 2011

Jag ber alla om ursäkt för att jag inte skriver inlägg så ofta som jag brukar, men febern tar ut sitt pris.
Febern gör att jag blir trött, både utav själva febern men även utav inaktiviteten, att vila och försöka få ner febern.
Tyvärr ger vilan inte någon större sänkning av febern, den håller sig stadigt på sina tappra 38,8…

Dagen har varit spännande, jag har varit gäst-talare för en PR-byrå vid från Stockholm…
Det var fruktansvärt spännande 1 och en ½ timme eftersom den här PR-byrån är inriktad på just….Medicin och Hälsa!
Att göra en sådan här sak ideellt tror jag är jätteviktigt för oss patienter.
PR-byråer påverkar både beslutshavare och näringslivet, dessa två påverkar ju oss patienter!
Jag tror att ju mer information, ju mer kommunikation det finns mellan olika aktörer som gör sitt bästa för oss patienter dest smidigare och snabbare ser vi också resultat.
Jag vill tacka Mix Public Relations för att de vill lära sig så mycket som möjligt om oss och att de är så engagerade och effektiva att söka vägar som underlättar för oss patienter.

Jag har fått bara bra nyheter idag, med andra ord så har det varit en förbannat bra fredag och jag ser fram emot fler bra fredagar i framtiden!

Snart är det World Cancer Day…Den 4:e Februari på Berns
Då skall jag åka till Stockholm och vara gäst i panelen tillsammans med tre andra personer som jag beundrar och respekterar enormt. Lotta Grey, Annette Axmacher och Henrik Gustafsson!
Men det blir också första dagarna utan Freya…..och Sara….
Jag kommer att ha ganska tråkigt eftersom det är lite bestyr för mig att resa, själva tågresan tar musten ur mig så jag måste planera in vila och pauser både innan och efter jag gör saker.
Med andra ord, en bra bok måste medtas till hotellsängen men eftersom jag ändå somnar efter tre sidor så blir det inte mycket läsande…..
Men jag kan ge mig XXXXX på att om jag INTE tar med mig boken så somnar jag inte….
Telefonen är redan laddad med massor av bilder på Freya i Saras famn så där är jag förberedd….

Nu skall jag vila min lekamen och mina trötta tankar, mitt konstanta leende får fortsätta i sömnens värld!

George

Febern kvar, oron likaså men är en stolt Svensk

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 18, 2011

Febern vägrar ge med sig, fortfarande pendlar den mellan 39 och 37,5.
Idag var det en lite större undersökning av alla mina värden och jag hoppades intensivt att provsvaret skulle visa på en infektion eller inflammation någonstans i min kropp.

Men tyvärr (konstig känsla att säga tyvärr om att INTE ha en infektion) så är mina värden helt ok, inge fel där inte…
Så då ökar bara oron att min cancer har vaknat och tvingat mitt immunförsvar att lägga in alla 75 växlarna.

Efter telefonmöte nu på kvällen (så underbar läkare har jag att jag kan ha telefonmöte sent på kvällen) skall jag pröva att ta bort lite andra mediciner under en vecka till 10 dagar samt att jag skall börja med de hatade Betapred under lika lång tid bara för att eventuellt ”döda” alla risker till att det ligger en okänd inflammation och ”pyr” någonstans…
Så nu blir det Energizerbunny igen tack vare Betapredeffekten…..hmmmm!

Hans, jag var på väg i tanken att ringa Hans idag……..men tanken stannade abrupt när hjärnan kopplades in.
Att Hans har blivit den där vackra klart lysande stjärnan på himlen tog mig hårt, vi Mesoteliom-patienter har ju en fruktansvärd fiende, vi VET om logiskt att Mesoteliomet skördar oss. Men inte så, inte på detta snabba sättet….

Sverige och Kristdemokrater….jösses säger jag bara.
Den här Göran Hägglund, vår socialminister bara gör ett bättre och bättre jobb!
Jag har nog inte sett så många förändringar till det bättre under någon minister tidigare, oavsett blocktillhörighet.
Och då får vi ändå komma ihåg att jag inte är kristdemokrat, men det är inte utan lite känsla av imponerad när vi ser hur landet blir bättre på flera olika områden.
*Satsning på äldrevården, Hägglund anser att äldrevården är misslyckad och bör förbättras omedelbart, därför har regeringen tillsatt en utredare (före detta ordförande för läkarförbundet) som otroligt nog fått resurser OCH befogenheter!
*Satsning på Cancervården med arbetet med regionala cancercentra! RCC-arbetet är jag själv involverad i.
272 miljoner kronor har än så länge satsats på att ALLA svenskar skall få den bästa cancervården!
*Och nu vill han att de patienter som inte kan få den bästa vården i Sverige skall kunna få rätt vård i utlandet utan att behöva betala själv och få avslag på ersättning från försäkringskassan…
Det här är skitbra för oss Svenskar, inte bara de patienter det handlar om, men även att Svensk sjukvård kommer att tydligare jämföras med de absolut bästa klinikerna i Europa.
Detta beslutet kommer att leda till bättre kliniker i Sverige!

Tack för arbetet Ni lägger ner på behövande i Sverige!

George

Bonusbild på mina tre underbara Töser

Farväl min vän, upplys himlen och gläd änglarna

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 16, 2011

En person som stått mig nära och som jag har kunnat prata med om saker och ämnen som ytterst få andra förstår och kan prata om har nu blivit en stjärna på himlen, en starkt lysande stjärna på himlen som fortsätter att visa vägen.
Hans  har som Mesoteliom-kompis kommit mig och Sara väldigt nära precis som en kär familjemedlem, precis som Anita har stått där som en god vän.
Vi har kunnat prata om saker som hade skrämt skiten ur normala personer, det finns saker som bara vi som har döden flåsande i nacken kan prata om.
På något sätt är vi patienter som Hans och jag är lite granna som ”stridsbröder” , dock så är det ju inte bara bröder i denna kampen, det är våra älskade fruar som jag tror förstår oss bättre än vi själva gör….inte helt ovanligt.

Hans som är ett ännu större teknikfreak än vad jag är har lärt mig massor och hjälpt mig ännu mer, men mest har han hjälpt mig att förstå saker om mig själv och om sjukdomen. Saker som jag trodde jag kunde lista ut själv…
Satan vad jag saknar honom………..

Hans och jag ingick i samma forskningsstudie, men medicinen bet inte så bra på Hans DNA i tumörerna men trots detta Mesoteliomet har fått en värdig fiende i form av Hans.
Hans och Anita har bekämpat, kämpat och levt, de har levt mer än vad de flesta människor lever på en livstid, inte tack vare sjukdomen utan TROTS sjukdomen.
Om någon har lyckat vara den ultimata ”jag skall spotta döden i ögat” så är det Hans och hans älskade Anita.

Dagen innan Hans gick upp till himlen pratade vi över telefon just om döden, om hur vi trodde att vi skulle dö och att Hans själv trodde att det var nära med sin egen bortgång.
Jag trodde inte honom eftersom Hans förde ett sådan logiskt resonemang om symptom och svaghet, en sådan viking som Hans kunde inte i min vildaste fantasi gå bort så snabbt och smärtfritt som det var dagen efter.

Hans och Anita är riktiga vikingar, de visade döden att livet slutar inte när man blir sjuk, livet fortsätter att vara vackert och givande, att vara händelserikt och lärorikt, att vara fyllt av liv trots att man även lever med cancer i bagaget!
Anita, du är alltid välkommen hem till oss, kanske bara för att slappa eller prata, här är du alltid välkommen!

Hans, du är en hjälte, jag säger är för att jag vet att du sitter med din kamera uppe himlen och testar olika överföringsmetoder på dina teknikprylar som alla är himmelskt bra!
Du sitter där uppe och tittar ner med ditt leende och din finurliga humor och bara ler…..

Hans, lys vägen för de som behöver, lär de som behöver lärdom, stråla klart som du gjorde här hos oss och visa vägen för oss som ibland går vilse!

George

Rosenrasande på Babyproffsen, oxtokigt rasande!

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 15, 2011

Jag skriver ytterst sällan om personliga upplevelser från våra kontakter med butiker i negativa ordalag eftersom det kan vara orättvist, den upplevelsen jag råkar ut för kanske inte är representativ för just den butiken, men Saras tårar gör mig så förbannad! Så ytterst förbannad!

För någon dag lyckades Freya riva Sara på Input-området, alltså rätt på middagsbordet, jag pratar alltså om höger bröst!
Freyas rakbladsvassa lilla fingernagel rev upp ett sår som nu har blivit irriterat efter nattens måltider.
Men frukta ej, vi var förberedda (trodde vi)!!
Vi hade i vår visdom tidigare inhandlat en bröstpump!
(när jag säger vi så känns det fortfarande fel som man att säga att vi inhandlat en bröstpump )
Det ringde lite varningssingnaler i huvudet när vi kom ihåg säljarens ord från Babyproffsen-butiken på Toftanäs, psst sade hon…:kom ihåg att spara kvittot, bröstpumparna kan strula ibland…..
I all fall, för att rädda Sara från tårar och smärta så packades bröstpumpen upp och sattes i arbete….
Och mer arbete…..och riktigt svettigt pumpande arbete…..men resultat, ack det ynkliga resultatet!!!

Vi insåg efter en tid och flera svordomar att den inte fungerade som den skulle eftersom mjölken inte hamnade i pumpen, den stannade i bröstet.
Tre eller fyra droppar i flaskan kan inte räcka att mätta en ilsken och hungrig Freya.

Jag insåg att jag hade ett uppdrag, ett uppdrag att åka iväg till Babyproffsen på Toftanäs och byta in den defekta bröstpumpen…..
Trots feber så rullade jag iväg till butiken och ställde mig snällt i kö i kassan med kvittot i ena handen och påsen med den defekta bröstpumpen i andra handen.
När det var min tur så förklarade jag problemet för killen bakom kassan att pumpen inte fungerar och att jag vill byta ut den, han nickade åt min förklaring och plockade fram ett reklamationshäfte…
Nu började  mina varningssignaler att ringa, jag tänkte att det är nog dags att förtydliga mitt ärende i butiken…
Ehhhm, började jag med: jag vill alltså byta ut pumpen, jag vill gå ut ur butiken med en fungerande pump som går att använda IDAG då den behövs användas IDAG!
….Nääääee tyvärr säger killen bakom kassan, våra tekniker som börjar jobba på måndag behöver titta på pumpen för att bestämma om den är sönder så att du kan få en ny…
eeehhhrmmmr, säger jag: Jag behöver ju pumpen idag, du kan ju sticka fingret i pumpens hål för att själv känna om den är sönder eller inte…..
Då fick jag som svar att Babyproffsen har rätten att undersöka varan för att kolla om den är sönder……
Visst tänkte jag, gör den undersökningen IDAG när vi behöver den och det kan väl inte vara så djävla svårt att märka om pumpen inte fungerar eller inte……

Då bestämde jag mig för att åka och handla en bröstpump någon annanstans för behovet av en bröstpump är ju akut IDAG.
Som avslutning innan jag stack från butiken gav jag både information om att jag åker iväg till någon annan butik för att handla en bröstpump samt så frågade jag snällt….
I och med att jag VET att pumpen är sönder, så måste jag ju handla en pump på annan butik, på måndag när ni ringer mig för att informera mig om att den inlämnade pumpen är sönder, kommer jag då få pengarna tillbaka?
det handlar alltså om 599:-
Nä, svarade killen i kassan kort, du får en fungerande pump tillbaka….

Rosenrasande ångade jag ut till bilen och körde iväg till XXXLutz i Malmö eftersom jag hört av andra föräldrar att barnavdelningen är otroligt fantastiskt bra och att servicen är väldigt effektiv, trots massor med kunder och lite personal.
Att tro att en fantastisk butik för barngrejer skulle finnas i IKEAs gamla lokaler hade jag svårt för att tro på….men…
Det slutade med en fantastisk upplevelse!
Barn & Babyavdelningen var superbra, otroligt mycket bättre än Babyproffsen samt minst 30% billigare!
Jag hann inte mer än ånga in där skäggig  och ilsk förrän det kom fram en expedit, 60 sekunder senare hade jag en bröstpump för halva priset samt en barnmatsvärmare för  en tredjedel av priset!

Så otroligt viktigt det är med kunnig och vänlig personal tänkte jag…
Jag ställde frågan till expediten hur jag skulle göra om det visade sig att denna bröstpumpen var sönder, och jag kom tillbaka under en helg…?
Svaret kom blixtsnabbt, då byter vi den direkt, maskinen skall ju fungera….

Yes, tänkte jag i mitt stilla sinne, hit till butiken med det konstiga namnet kommer vi igen!

Nu är jag hemma igen, XXXLutz lungnade ner nerverna och ilskan har jag skrivit av mig till Er, tack för att Ni idag är min ventil….
Jag behöver en ventil när sådan här ting sker!
Det kändes så onödigt att spendera två timmar på att köra omkring medan febern stiger och touchar 39-grader bara för att man inte gör rätt för sig på butiken på Toftanäs .

Jag undrade faktiskt lite grann när jag stod i kö på Babyproffsen, kunderna framför mig i kön klagade också…på att deras barnvagn hade börjat rosta sju dagar efter att de köpt den.
Det var fullt normalt menade deras expedit…..
Deras expedit jämförde med att en barnvagn rostar med en bil, en bil rostar också på vissa ställen…..(men inte efter sju dagar,tänkte jag)
Expediten menade att man skall smörja in varje skruv och metalldel med skyddande olja varje vecka….det har jag aldrig hört någon annanstans….
Vår barnvagn från  Babyjogger rostar inte ett dugg, den bara imponerar mer och mer och den fungerar perfekt i snödrivor och lera, den tar sig ram utan problem överallt.
Vi är så väldigt nöjda med vår Babyjogger City Selekt ….

George

Oron är påtaglig, har cancern vaknat igen?

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 13, 2011

Nu är det 18 dagar med feber som går från 38,7 till 37,5……denna feber hade jag som en livskamrat den tiden innan och efter min diagnos.

I ett helt år innan jag fick min diagnos var min kroppstemperatur  förhöjd och låg och touchade 38 grader hela tiden.
I ett helt år rann svetten på grund av febern.
Ett helt år var jag varm innan jag fick diagnosen Malignt Mesoteliom 2006-10.
Ett symptom på just Mesoteliom är feber, den till och med kallas Mesoteliomfeber enligt min första läkare på dåvarande MAS.
Jag tror dock att all cancer ger feber eftersom immunförsvaret går upp i maximal styrka och vapenarsenal, så att det är unikt för Mesoteliom tror jag inte….

Men det lindrar inte min oro…
Har studie-medicinen slutat fungera?
Tankarna virvlar runt i skallen hela tiden..
Har cancern vaknat igen?
Att få dessa år från att jag började äta forskningsmedicinen med stilla tumörer är ett mirakel, att ha levt med Mesoteliomet som spred sina tumörer till och med under tiden jag cellgiftsbehandlades gjorde att jag trodde det var felmätningar när jag väl började inta  forskningsmedicinen.
Trots att jag gick på riktigt stora och tuffa doser av Alimta och Sisplatin växte och frodades tumörerna och jag hade fått tre nya tumörer efter avslutad kemo-behandling.
Därför var det så otroligt svårt att tro på orden som kom ur min läkare Öhmans mun, ”det står stilla”….att gå från en omöjlig situation, att VETA, att ha KUNSKAPEN som jag fått av alla mina läkare och mina egna studier på medicin-siter så fanns det inga chanser, det fanns inga mediciner som kunde hindra Mesoteliomets framfart…därför kunde jag inte tro på orden ” det står stilla”
Samtidigt som mina tumörer slutade växa försvann även febern.
Jag gick ner till en normal kroppstemperatur på 37 grader ….

Nu är min feber en signal på att något är fel i min kropp….jag hoppas bara innerligt att det inte är min hatade fiende som vaknat och sticker upp sitt fula tryne.
Är det min fiende som vaknat skall jag krossa den, jag skall hata den och jag skall återigen segra med hjälp av forskningen!
Jag skall hata min fiende, jag skall bränna den, krossa den och besegra den!
INGET får ner mig på knä!
INGET!
INGET skall hindra mig från att se min dotter växa upp!

George

Tack-skrift samt en liten önskan om hälsning

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 11, 2011

Idag har vi tagit farväl av Annelie på mödravårdscentralen (ett väldigt lång ord).
Annelie har följt oss båda samt oss tre som en vakande ängel sedan vi lämnade  kliniken i Malmö som ett par varav den ena var gravid.
Efter att vi har hamnat hos Annelie har graviditeten, undersökningar och förlossning flutit på som en dans.
Det känns skönt att vara både övervakad och trygg hos ett proffs.

Efter att Sara och jag tackat farväl kom vi in på de underbara båda barnmorskorna som förlöste Freya mitt i natten för 6 veckor sedan.
De båda var lika fantastiska och vi kom fram till att det var tack vare dessa båda barnmorskor som Saras förlossning gick så smidigt, snabbt, effektivt och vackert….att Sara frågande säger ”Var det allt” när Freya väl kom ut.
Att få uppleva en ”perfekt” förlossning är inte alla förunnat, men tack vare de båda, Ilona och Pernilla har vi upplevt den!

Jag skulle vilja Be Er alla om en tjänst!
En fantastiskt stor tjänst!
Hans Malmberg har det tufft nu, cancern härjar i hans kropp och han har nu både ASIH samt Hospice-placering.
Han är jätteimponerad av de trevliga och duktiga ASIH / Hospice-folket som mer eller mindre möblerat om hela huset för att hans skall ha rätt hjälpmedel.
Skönt att upplevelsen Hans har av denna samhällsfunktion är så bra! Tack till Er som arbetar med allvarligt sjuka.
Musklerna är mer eller mindre borta nu och han töms kontinuerligt via ett drän på vätska från buken.
Vätskan kommer från kroppens eget försvar som försöker ”skölja” bort tumörcellerna  och eftersom Hans är en envis, stark och mycket livskraftig person berättar han för mig om sin situation i cancerns välrd på ett oerhört mänskligt och lärorikt sätt.
Jag önskar att ALLA hade fått ha en ”egen”  Hans som ger tankarna och hjärncellerna en extra gymnastikträning.

Tjänsten jag vill Be Er om är att skriva en liten Må Bättre-hälsning på Hans blogg, Era ord ger kraft och Hans behöver lite extra oompff just nu!
Tack till er alla som slänger in bara ett tjohoo, må bättre eller kram till honom!

George

Det finns så mycket att skriva om..

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 10, 2011

Det finns så mycket jag vill ta upp med Er läsare, ni betyder ju ofantligt mycket för mig.
Inte bara att det är roligt med så många läsare men även ansvaret gentemot Er är viktigt.
Att kunna veta att Era åsikter speglar sig tillbaka i en sorts återkoppling om mina egna åsikter.

Jag vill skriva om så mycket numera….normalt när jag sätter mig för att skriva inlägget så är det ett tabula rasa, ett tomt ark, sedan bara skriver jag av mig och ut kommer det ord på en skärm.

Men nu när jag verkligen vill skriva, jag vill skriva om apoteket, jag vill skriva om hur man får patienter att må bättre, jag vill skriva om hur man klarar vardagen med en farligt dödlig sjukdom.
Jag vill skriva om mina cancer-buddies här i världen som kämpar och sparkar för fulla krafter.
Jag vill börja få tiden och kraften att skriva boken som  jag redan har en förläggare till…..men inga kapitel….
Jag vill skriva om affärssystem för medicinsk industri, jag vill skriva om mina tankar om att hjälpa patienter och anhöriga med hjälp av information.
Jag vill skriva om hur världen ser ut i mina ögon, och självklart vill jag skriva om mina tre kärlekar:
Freya, Sara och Ewok.
Men hela tiden finns det något som slår undan fötterna på mig, feber, lunginflammation, sepsis, omgivningen,cancern, bieffekter från mediciner, men först och främst hur lite min kropp klarar av….

Jag vet att jag nu är korkat placerad i tankgången, men jag tror att det har med att jag VÄGRAR acceptera min sjukdom, jag VÄGRAR att acceptera skadorna på min kropp som begränsar mig.
Jag VÄGRAR att anpassa mig till livet som sjuk, jag vill bara flytta gränsen hela tiden för vad som är möjligt för mig och min cancerdrabbade kropp.
Att flytta gränsen går ju, eller hur?
Att hela tiden flytta gränsen mot det omöjlig, mot det osannolika!

Att jag får slåss mot tröttheten och en liten ynka lunginflammation då och då verkar vara ett litet och obetydligt pris i arbetet med att flytta sannolika gränser….

Att tro att jag kommer att bli frisk är fortfarande ett mål som inte ens jag tror på, som INGEN tror på, men ATT LEVA som en frisk, det är ett värdigt mål!

George

Avundsjuk!

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 9, 2011

Det finns ett litet djur jag är extremt svartsjuk på!
Väääldigt kraftfullt svartsjuk!
Samtidigt är detta lilla djur inte möjligt för mig att göra mig av med en mörk och regnig kväll när ingen ser mig…..
Det finns nämligen en effekt från detta lilla djur som jag ej klarar mig utan….

Detta lilla djur har inga hjärtslag
Ingen puls
Ingen varm kropp.
Organ har den ej heller, detta lilla djur som jag tittar på genom min gröna avundsjuka  blick…

Detta lilla djur är uppstoppat, ca 6 cm långt och har en lila nyans i färgen och har formen som en väldigt rund Åsna.
Denna lilla leksak hänger som en räddande ängel i Freyas Lekhage och TOTALT fångar hennes uppmärksamhet i ca 20 minuter…
Min svartsjuka på denna lilla lila hängande tuggleksak baseras på att jag bara kan fånga Freyas uppmärksamhet i max 10 minuter medan denna lilla sak klarar 20 minuter….

Så med andra ord är jag alltså mindre värd än en uppstoppad lila åsna…
Ni kan förstå att jag är avundsjuk och svartsjuk på denna åsnan, eller hur??

På feberfronten kan jag rapportera att febern är väääldigt ombytlig idag, kl 16 låg den på 38,8, samt två timmar senare låg den på 37,6, inte illa, eller hur…

Idag har vi åter kört bil, för andra gången denna veckan har jag kört förbi Annette och Dragans hem på Västra Hamnen, men båda gånger har det varit släckt och mörkt därhemma.
Jag hade nämligen med mig lilla Freya i bilen och jag tänkte att det var dags att träffa ytterligare en hjälte, Hans har hon ju redan träffat….med några meters avstånd….
Nu hade det varit kul att visa upp Freya för dem båda….fast på avstånd, då Annettes cellgifter och min feber inte passar så bra ihopa…..

George

Fortfarande 38,8 samt en ny skamkänsla

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 8, 2011

Ja, precis som titeln säger så ligger febern fortfarande och gosar sig gott:
Mmmmmm, tänker febern, här har vi en härligt mullig och malligt maskulin kropp som vi små virus och bakterier kan gosa ner oss i rejält……
Med andra ord så börjar jag reta mig massivt på febern, det är nu 13 dagar med feber i 39-klassen, nu får det fanemig räcka med trötthet, ont i huden, huvudvärk och ont i magen….
Jag har ”tagit det lugnt” nu i två veckor och jag börjar klättra på väggarna här hemma….
Ja alltså inte bokstavligt talat klättra på väggarna som spindelmannen, mer bildligt talat att jag fått ”lappsjuka” här hemma.

Därför måste jag nu förklara det här med skamkänslan som nämns i titeln……
Jag klättrar alltså på väggarna hemma (NEJ, INTE som spindelmannen) så det blev ett resolut beslut, Sara och jag packade in Freya i sin björndräkt samt bilbarnstol, Ewok i sin brandgula rock samt febrige mig bakom ratten och Sara som en vakande hök över Freya och mig i baksätet.

Vi körde en tur och Sara tog en liten snabb kort promenad med Ewok på Revingefältets bokskog.
På väg därifrån hemmåt så tyckte Sara att det var dags att hyra lite filmer så vi skulle svänga förbi butiken Hemmakväll i Lund ….
Just det…..
På väg till Lund från Revingeheds fält är den bästa vägen att köra via Södra Sandby….
Vilket vi självklart gjorde!
Vägen var fin, inga rådjur eller andra djur på vägarna, sikten var fin och det snövita ljuset i skymningen var vackert!
Precis när vi kört igenom S:ö Sandby på väg mot lund så ser jag en påbylsada man gå på trottoaren, jag tänker inte mer på denna gående trafikant utan kör glatt vidare mot filmbutiken….
Precis som Tjuren Ferdinand inte tittar var han sätter sig under korkeken (för de som inte vet så sätter han sig raaaakt på en humla(som dock ser ut som en ilsken geting)) och precis som för Tjuren Ferdinand så går det lite galet…..
Precis när jag passerar denna påbyltade person, denna vinterklädda stackars gång-trafikant så ser jag att det är lite vatten på vägen…
Det ser ut att vara väldigt lite vatten….men nej!
Ack vad jag bedrog mig med vattenbedömningen!
Ack vad jag skäms!
Jag trodde att det kom mer vatten på den där påbylsade personen än vad Titanic råkade ut för!
Jag vet faktiskt inte riktigt säkert om vi träffade personen med stänkvatten för  det var sådan otroliga mängder vatten som skvätte upp…
Jösses vad jag skämdes..
När jag tittade tillbaka i backspegeln så vandrade personen vidare utan att stanna så jag gissar att jag missade honom/henne.
Hade denna stackars person stannat och hytt med näven hade jag stannat och betalat hennes/hans kemtvätt men då det inte blev en reaktion så antar jag att det var en ”near-miss”, att jag nästan träffade….

I alla fall, om Ni får höra om en stackars person som blev dränkt av en förbipasserande bil på lördagen i Södra Sandby så ber jag om ursäkt…..
Att en sådan liten vattenpöl kunde innehålla så mycket vatten var osannolikt!

Nu återgår jag till min feber och min ångest över att jag försökte dränka en helt okänd person med hjälp av en vattenpöl!

George

Förlitar mig på ordspråk….

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 6, 2011

Jag har ibland lite ordspråk som följt mig i livet, både som privat och i arbetslivet.
Ordspråk är för mig att lära sig av historien, att se på händelser som moment som går att lyfta ur vardagen.

Men ett av ordspråken jag har är enbart till för att hålla humöret uppe…
”börjar det dåligt slutar det bra” (börjar det för djävligt slutar det bra)
Så lyder en av versionerna av samma ordspråk, det funkar på början av året, början av dagen eller början av veckan…
Men idag behöver jag det för början av året…
Febern är fortfarande hög, det är nu 11 dagar med 39 graders feber i topparna och som lägst har det legat på 37,7 i måndags.
Morgontempen skall ju alltid vara låg, men eftersom jag inte kan ta febernedsättande på natten vaknar jag med mina kära 39 grader…..

Det som kommer som ett brev på posten är självklart ökad smärta vid febern..
Jag får inte riktigt koll på smärt-hanteringen, händer, ryggrad, revben, axlar, nyckelben, småbenen i fötterna och i händerna och speciellt mina lungor och mage där det sitter stora tumörer, ja det mesta gör ont nu när jag inte kan köra min högtemperatursträning i bassängen…
Smärtan bara ökar från dag till dag och jag har nu insett att jag måste följa mina egna råd så jag knaprar oxynorm som en ren gottepåse.
Att året börjar så här bådar gott inför resten av året, det kan ju bara bli bättre!

Annat som inte är kul är att taket på ute-rummet som rasade in förra  året har nu återigen rasat in …på andra sidan av rummet.
Rätt på matbordet …
Att skotta snö med feber och en lunga visade sig vara en rejält korkad idé, så Sara står för snöskottningen på taket.
Nu inatt hoppas Sara och jag innerligt att de andra sektionerna håller ihop ordentligt, jag vill inte höra ett brak inatt…
Just det rummet är är ganska stort, 64 kvm så det finns mycket tak som kan rasa…
Hmmm, det enda braket jag vill höra är brak-fisen från Freya, för hon gråter och skriker så att tårarna flödar, hon har någon sorts variant av kolik med ENORMA mängder luft i tarmarna.
Varenda gång hon släpper en fis eller rapar så får hon så mycket pussar och beröm….
Undrar om detta beteende kommer att påverka hennes bordskick i framtiden…?
Tänk er när hon sitter som 12 åring och rapar och fiser vid matboret och vi föräldrar bara berömmer massivt!!!??

Jag ser framemot resten av året, jag vill veta vilka positiva saker som kommer i år!

George

Lugnet lägrar sig….kanske

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 2, 2011

Julen är över, nyåret är över….
lugnet lägrar sig och alla har åkt hem.

Det har varit en fantastisk Jul och Nyår med den nya situationen att vi nu är tre i familjen.
Glädjen är bara så stor.
Trots att jag har gått omkring (och fortfarande i skrivande stund) med en febertemp på 39 grader sedan annandagen är varje blick på Freya och Sara som balsam för själen.
Att fira nyår med hög feber innebär en sak, att sova power-naps samt att gå och lägga sig vid 21-tiden för att förvirrat vakna vid tolvslaget och se tre skräckslagna vovvar gömma sig samtidigt som den fjärde vovven, en av de ”italienska vovvarna” Dino ligger och snarkar sig igenom raketerna.
Ewok gömmer sig bakom min rygg i soffan, Skånska Berta ligger skakande och flåsande på golvet i hörnan och gömmer sig och Italienska Denver springer och gömmer sig i arbetsrummet under bordet med husse Andy….

Panik och ett hjärta sprängfyllt av kärlek…..
Det är med så snabba svängningar man upplever tiden med Freya.
Freya har lite kolik och skriker hjärtskärande, jag vet inte hur jag skall klara nästa skrik, jag känner paniken krypa uppför ryggraden,  men så plötsligt bara ler hon med sina stålblå ögon och då, bara då klarar man ALLT!

Vad jag saknar är mina vänner…
Tanken var att jag skulle träffa några av dem den 27:e, Olle E hade fixat ett till en grej hemma hos sig med oss gamla polare, att febern sätter upp sitt fula tryne och sätter stopp för alla träffar med vänner hatar jag intensivt.
Samma sak hände förra julen, planerad träff med vänner och vad händer, jo jag blir sjuk igen!
Nu i år skulle vi spela lite oskyldig poker…jag hade till och med planerat att spela ett litet spratt mot mina vänner.
Jag har inte berättat för mina vänner att min svåger Andy har en IQ på sisådär högsta Einstein-nivån, att han sedan spelar Texas Holdem på nöje som korträknare har jag definitivt inte nämnt……Det hade varit askul om Andy plockat hem pott efter pott på vänskapspoker för att sedan berätta att han ibland spelar i turneringar….
(Jag vet, jag är stygg)!!!
Jag hatar att vara sjuk!

Nu är det dags för mina sista febernedsättande piller innan natten, jag hoppas att  febern håller sig under 39 grader inatt!

Godnatt på Er alla

George

PS, de instanser som definitivt behöver skärpa upp sig kompetensmässigt för att öka överlevnad av patienter  är Apoteket samt Apoteket hjärtat.
Problem som dykt upp i avregleringen som INTE har med prissättningen att göra påverkar oss väldigt sjuka i hur vi kan få tag på livsnödvändiga mediciner.
Att Apotekets och A Hjärtats rutiner skapat nya problem som definitivt  ökar risk-nivåerna för många allvarligt sjuka patienter är tydligt.
Detta ämnet kommer jag att gå närmare in på i framtiden