George med Liemannen bakom axeln

Freyas kaskadspya samt läkarbesked om vidare behandling

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 29, 2013

Jaha, då har Freya blivit smittad med något kräkvirus, två nätter på raken har hon vaknat och skrikit och berättat för oss att hon har ont i magen, huvudet och i armhålorna, inatt satte Freya punkten över i:et genom att lägga en kaskadspya för att verkligen visa att hon inte mår bra.
Sara har varit uppe nästan två hela nätter nu och jag har varit uppe i inatt för att hålla dem sällskap.
Problemet är att jag också är smittad av något eftersom jag har en av de sämsta smärt-dagarna på flera år nu… när jag har virus i kroppen förstärks mina smärtproblem
Nu idag på morgonen visar även Sara tecken på att vara i risigt skick…..

Hmm, det kommer bli en intressant dag idag eftersom jag skall ha mitt avgörande läkarbesök idag och få besked om framtida behandlingar eller om vården har gjort allt den kan för mig….
Jag kommer ha ett TV-team som kommer att följa mig under dagens läkarsamtal och jag vet att delar av det teamet hostar som en riktig stånkande motor på en fiskebåt….
Snörvel och hostningar kommer alltså klippas bort utav en stackars ljudtekniker, sicket mastodontjobb för den ljudteknikern!

Så hostanden, snörvlanden, konstanta bådskande toabesök och eventuella spyor kommer vara en del av min omgivning idag, och då är det INTE jag själv som är sjuk!
Så ovanligt….fniss så riktigt konstigt!
Jaja, jag kommer kanske få en ny cytostatikabehandling och då lär jag ju hålla käft i två veckor med krampaktigt hållna spypåsar som sällskap!
Så jag skall nog inte njuta av pennalismen allt för mycket idag….

 

Det fortsätter med sjukisarna, min syster ligger i säng med nästan 40- graders feber, en rosslande hosta och orkeslöshet, när jag pratade med henne i morse funderande hon på att komma hit!!!!!
GLÖM DET syrran!
Stanna i säng, drick mycket te och håll dig hemma!
Jag själv verkar må bra, jag är bara orolig för dagens möte, annars mår jag bra.

George

Tagged with: , ,

i väntan på besked om framtiden

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 27, 2013

Nu är oron påtaglig!

Jag skall träffa en ny läkare på Tisdag, då skall vi diskutera resultatet utav den senaste Datortomografin och om det är värt att fortsätta med behandlingarna utav Cisplatin och Alimta.
Det måste finnas ett värde utav att fortsätta med att cytostatikan påverkar tumörcellerna, att bara ta cytostatikan och bara få fler och fler skador på kroppen utan att öka chanserna till överlevnad är ju korkat.

Men i mitt fall finns det ytterligare en faktor, en faktor som inte riktigt finns hos andra Mesoteliompatienter, nämligen att mina tumörceller går i dvala, att de går i ide i långa, årslånga perioder!
Så även om mina tumörer inte krymper, eller till och med om de fortsätter växa trots cytostatikan så är det värt för mig att bromsa förloppet och vänta ut tiden tills tumörcellerna får i dvala igen.

Jag hoppas att den nya läkaren jag skall träffa förstår denna värderingen och för mig väldigt viktiga orsak till oro.

 

Jag och Sara pratar ofta om vår omvärld, om hur vi tror världen kommer att utvecklas och likaså hur olika resonemang kan påverka våra framtida dagar.
Sara har en rejäl universitetsutbildning hur vissa människogrupper påverkar vår värld, likaså har  hon en rejäl portion kunskap inom retorik och människans förmåga att resonera.
Jag tror hon ibland njuter utav att hon inte berättar för alla vilken utbildning hon egentligen har……

Men i alla fall, vi har slagit vad om att Kina som stat kommer att falla, jag är nämligen ganska övertygad om att Kinas kommuniststyre kommer att falla på grund utav en revolt innan år 2016.
Vissa delar av Kinas befolkning blir rikare och rikare och mer och mer korrumperade samtidigt som majoriteten utav Kinas invånare arbetar hårt, otroligt hårt för att få vardagen att gå runt.
Snart tror jag att det blir fler och fler små revolter på olika platser i Kinas landsbygd och den kan eventuellt spridas som en eldsvåda över landet.
Kinas styrande parti har en vana att möta revolt med extremt våld och därmed cementera en landsomfattande ilska!

Idag försökte jag justera min bedömning lite med tanke på den extremt ökade risken för kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan. Indien har gått ut och varnat sin befolkning att förbereda sig på ett kärnvapenkrig med grannen (och före detta delstaten) Pakistan och uppmanar folket att bygga skyddsrum för minst 14 dagars isolering.

Blir det ett krig mellan Indien och Pakistan så tror jag att risken för revolt i Kina sannolikt inte blir lika stor att en eventuell revolt skall ske innan 2016.

Detta försökte jag förklara för Sara i morse, men icke att jag får införa ändringar i min bedömning, men icke fick jag justera min prognos, lagd bedömning ligger enligt Sara!
Eventuella konflikter som kan påverka är inte skäl till att ändra vår liggande överrenskommelse!

Jag hoppas verkligen att det kommer bli en oblodig och humanitär framtid för dessa länder.
Jag hoppas verkligen att Kina kommer att få bukt med korruptionen och de sociala orättvisorna i landet så att detta massiva land slipper fler mänskliga katastrofer som exempelvis ”den långa vandringen”.

Att det kommer bli en väpnad konflikt med Indien och Pakistan gör mig verkligen orolig, det känns som om det är en sannolik framtid!

George

Nu räcker det!! Jag vill ha svar!

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 24, 2013

Jag är ingen människa som brukar gnälla, jag är ingen människa som brukar kräva saker!
Men nu ändras det läget eftersom jag är orolig över hur våra folkvalda politiker förstör och raserar det som en gång hette Universitetssjukhuset i Lund!
Det var ett väl fungerande sjukhus med bra resultat, hög överlevnad och patienter som var nöjda och stolta över sitt sjukhus!
Nu har ett projekt pågått en längre tid med att slå samman UMAS (Malmös sjukhus) samt Universitetssjukhuset i Lund.
Det finns en hel del studier som har granskat sammanslagningar utav andra större sjukhus i andra länder än Sverige som dessa faktiskt är och resultatet är förvånade,  när man slår samman sjukhus av denna storleken är resultatet genomgående en rejäl kostnadsökning och en rejäl kvalitetsförsämring.

Jag har nu under en längre tid frågat olika företrädare som arbetar på Universitetssjukhuset i Lund om det finns något exempel på en förbättring eller besparing tack vare försöket till sammanslagning utav de båda sjukhusen.
Svaret är alltid ett konsekvent Nej på frågan om besparing och på frågan om förbättring är svaret att tyvärr har kvaliteten och patientsäkerheten försämrats radikalt!

Nu kräver jag svar på följande:
Vems idé att genomföra en sammanslagning utav två stycken fungerande sjukhus var det, vem är den eller de ansvariga inom Region Skåne att utföra och fullfölja en sådan sammanslagning utav dessa sjukhus?

Jag vill ha namn på dessa personer som hanterar folkets vilja genom sitt folkvalda uppdrag!

När kommer dessa personer att lägga ned försöket att slå samman sjukhusen?
Kostnaderna för sammanslagningen kommer att skena iväg rejält och det krävs att man inser att plånboken har ett hål som pengarna rinner ut igenom, och på patienternas och skattebetalarnas bekostnad!

Om en tillverkare utav bilar eller exempelvis mobiltelefoner inte lyckas med ett projekt som visar sig ha ett felaktigt utfall och ett katastrofalt resultat för budgeten så LÄGGER MAN NED PROJEKTET och återgår till det som bevisligen fungerar!

Jag vill åter se två stycken fungerande sjukhus, jag vill se två stycken sjukhus som arbetar interna med att förbättras och utvecklas till två stycken separata sjukhus som konkurrerar om att ge den bästa vården!

Planekonomilösningen som vi idag ser politikerna försöka genomföra på dessa båda sjukhus med katastrofalt resultat behöver stoppas nu!

Så jag ber Er läsare att hjälpa mig hitta bakgrunden och personerna bakom dessa beslut.

Jag ber er även skriva starta ett upprop att stoppa denna sammanslagning utav sjukhusen!

Det behövs två stycken separata sjukhus som kan slåss om att vara bäst, två sjukhus som kan konkurrera med varandra om att ge patienterna den bästa vården, den bästa tryggheten och till den lägsta kostnaden!
Nu är det snabbt på väg att bli en härsken sjukhusgröt som varken gynnar anställda eller patienter!

Jag vill stoppa sammanslagningen utav de båda sjukhusen!
George Schottl!

Kryper ut ur mitt cytostatika-ide som en trött björn…

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 20, 2013

Det är otroligt hur mycket cytostatikan påverkar livet, hur trött och svag jag blir….

De första två veckorna efter behandlingsdagen är livet i en sorts dimma, tröttheten är överväldigande och sömntimmarna per dygn understiger sällan 16 timmar.
Men sedan är det som att trycka på en knapp, dag 14 händer det något konstigt…
Man orkar göra något i flera minuter, man känner löftet om att få kraften tillbaka, inte mer än en liten lockelse men den lilla lockelsen är värd allt!
Den lockelsen är som en rejäl solstråle, den är som Freyas skratt, den är som Saras kyss och den är som besök från goda vänner!

Att åter få komma tillbaka till en fungerande kropp är en välsignelse!

Jag vet att detta kanske, bara kanske var min sista jul och mitt sista nyår om inte vi kan få cytostatikan att få mina hatade tumörceller att åter somna.
Att åter få mina hatade tumörceller att gå in i dvalan som är så viktigt för mig!

Jag har levt med min Mesoteliom-cancer sedan 2004, det är otroligt länge, det är fantastiskt länge.
En väldigt sorglig och fruktansvärd upplevelse har satt min sjukdom i ett annat ljus nu över julen.
En patient som var 36 år fick sin Mesoteliomdiagnos i skiftet Oktober, November.
Jag hade kontakt med patienten och patientens familj över julen och efter halva Januari finns patienten ej längre hos oss levande, Patienten är nu en klart lysande stjärna på vår kärleks himmel!
Så snabbt kan det gå, varför lever jag kvar?
Utav de 660 patienterna som ingick i den kliniska studien för den nya vorinostat-medicinen är det visst bara jag som fortfarande lever kvar…..
Förstår Ni hur jag slåss mot osannolika odds, förstår Ni att jag lider utav dåligt samvete utav att vara den som överlever…
Jag vet att det är en ologisk tanke och fel sätt att tänka, men tyvärr styr jag ej över min hjärnas konstiga tankar…

Jag vet att jag har haft tur i oturen med att få denna typen av cancer så mitt stora hopp är att få tumörcellerna att gå tillbaka i sin dvala!
Tänk så underbart det hade varit om jag kunde få 8 år till, att få se Freya växa, att få vara med att forma och utveckla denna starka envisa tös till en stark och givmild, snäll och hjälpsam medlem i vårt underbara samhälle, vilken dröm som jag kämpar för att få bli sann!

 

Vardagen nu efter 4 behandlingstillfällen är trög, jag visste detta att livet under behandlingen skulle bli så här, smärtsamt, trött, orkeslöst och skadat.
Men detta är priset jag gladeligen betalar för att få chansen att få försöka överleva!
Priset är INGENTING mot att få ett år till med att få höra Freyas skratt, att få se Saras leende ögon och att få se årstiderna skifta…
Priset är ingenting trots alla skrik av smärta, alla gånger jag har svimmat och alla hugg av smärta.

Jag har 2 behandlingstillfällen kvar att göra, kroppen kommer att ta mer skada, jag kommer att bli än mer trött, än mer full av smärta.
Detta skall jag fixa med ett leende, jag har styrkan, jag har viljan, jag har drömmen!

George