George med Liemannen bakom axeln

Stessigt och oroligt

Posted in survivaL by georgeschottl on augusti 28, 2013

Hej på Er alla

Här har det varit lite ……låt mig säga väldigt stressigt.
Det har kommit ERROR-besked om min egen kropp hela tiden.
Jag har hela tiden varit som en spänd fjäder eftersom det har varit riskmoment med varje error-besked.

Det började med att jag fick dåliga värden på min ena njure, alltså den som var kvar efter att cancern skördat den andra njuren.
Det började med att jag fick ett kreatininvärde på 124 vilket är dåligt men går att hantera, nästa vecka gjorde jag nya prover och då hade värdet halkat upp till närmare 180 i kreatininvärde och då insåg jag att trenden var ju dålig.
Fortsatte försämringen i samma hastighet så hade jag ju inte så många månader kvar att leva….

Så min läkare gjorde som vanligt, han räddade situationen!
Han gick igenom min medicinlista, HELA min massiva medicinlista och sedan tog han bort alla mediciner som kunde innebära belastning på njuren, likaså så skulle jag gå över till en proteinfattig kost vilket inte var något problem överhuvudtaget.

Så efter många stressiga dagar där jag åter planerade för det värsta (och utan att lägga in några poetiska ord om min rädsla) och för att göra det bästa för min familj så kom dagen för nytt prov!
NJurvärdet var på väg ned!

Åhhh så skönt!
Det blv två dagar med lugn!
Sedan ringde telefonen, det var en annan avdelning på sjukhuset, mitt blödningsvärde är skyhögt!
Operationen om skulle göras på käkkirurgen ställdes in och nu väntar vi på att blödningsvärdet går ned till normala nivåer.

Sedan vaknade jag på natten för några nätter sedan när vår älskade pälsboll till vovve inte hade en fungerande nattsyn och hoppar rätt över mig klockan tre på natten och landar med alla sina vackra klor (som Freya målat med nagellack…hm blir det då klolack?) och landar rätt på mitt vänstra smalben!

På något sätt inser jag att att den blöta fläcken är blod som blötar ned sängen (just det, det skyhöga blödningsvärdet).

Jag torkar bort blodet med handen och när det väl är morgon och just ser skrapmärket ilsket rött ut!
På med mängder utav klorhexidin och hoppas på det bästa!
Nästa morgon vaknar jag tidigt på morgonen med ett stelt och svullet ben, smalbenet är varmt men jag har ingen feber, där är massor av små vätskefyllda blåsor runt rivsåret.
Hmmm, jag pallar inte med att ringa sjukhuset, jag fixar detta själv!
Riv av sårskorpor, tvätta ordentligt med klorhexidin och sprit, smörj in benet med bakteriedödande salva!

Två dagar senare, alltså idag är inte benet varmt och stelt längre!

Det har alltså varit en hög stressfaktor hela tiden, njuren var ju det mest akuta och riskabla men akut njursvikt brukar bero på någon sorts förgiftning av njuren, om det är mediciner eller något annat kommer vi aldrig få reda på exakt men jag gissar på att njuren blev överkänslig mot några av mina mediciner!

Det är fullt ös här hemma utom för mig med mina krämpor, jag glider genom huset som någon sorts orolig vålnad med ett glatt leende i ögonen.
Min livsglädje är som vanligt men smärtan gör mig ofantligt orörlig!

Jag hoppas att jag snart hittar rätt smärtmedicin som fungerar jämnt och att alla småkrämpor försvinner, jag vill bara koncentrerar mig på min hatade huvudfiende, min cancer, mitt hatade mesotheliom!

Soliga och smärtsamma hälsningar till alla mina läsare, jag är stolt över er, jag är även otroligt tacksam för att ni finns!

George

46 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Maria Nyberg said, on augusti 28, 2013 at 20:10

    Du är en hjälte,kan verka fjuttigt att skriva,men jag hittar inget bättre ord!

  2. Agneta said, on augusti 28, 2013 at 20:13

    Vilken kämpe du är!Ofattbart!

  3. Annis said, on augusti 28, 2013 at 20:14

    Du har det så kämpigt men lyckas ändå se livet från den positiva sidan George. Tack för att du orkar dela med dig, hoppas du/de snarast hittar någon form av smärtlindring som fungerar. Du måste ju få känna livskvalité. Ta hand om dig och familjen! Stor kram❤

  4. Erik said, on augusti 28, 2013 at 20:30

    George,
    Du ska veta det,
    Du är en av mina idoler och jag har sannerligen inte många!
    Du är mer fantastisk än vad ord kan beskriva.
    Din livsglädje och inställning går inte att sätta ord på.
    Hälsn
    Erik

    • Anders said, on augusti 29, 2013 at 18:09

      Instämmer till fullo!

  5. mariab said, on augusti 28, 2013 at 21:04

    Nu är det väl dax att du får lite tid för återhämtning!! Kan inte föreställa mig allt som du/ni går igenom-helt otroligt att du orkar se det positiva i allt ….

  6. Helena said, on augusti 28, 2013 at 21:17

    Skönt att höra från dig 🙂 vilken kämpe du är!! Trogen läsare

  7. Uarda said, on augusti 28, 2013 at 21:21

    Så stark!!!!!

  8. Mia S said, on augusti 28, 2013 at 21:40

    Ja, jag har skrivit det så många gånger förr, men kan inte låta bli att än en gång ge uttryck för min djupa beundran av ditt sätt att hantera sjukdomen och dess verkningar. Helt otroligt, George. Åh, vad jag önskar att man hittar ett sätt att ge dig bra smärtlindring på – SNARAST. Varm kram!

  9. Anne said, on augusti 28, 2013 at 21:44

    Du är en fantastisk människa! Önskar dig allt gott!

  10. Douglas Lindström said, on augusti 28, 2013 at 21:59

    Ja, fasiken vilken kämpe du är. Jag hoppas innerligt att dina läkare hittar en fungerande smärtmedicin, att din lever får chansen att arbeta med substanser den klarar av, att din förbannade cancer inser att det inte är lönt att fortsätta. Men främst av allt hoppas jag att det som gör sig till den fantastiska individ, make, far och bästa vän du är, alltid förblir intakt. Vår vänskap är det G’mannen.
    Ps, hoppas kaffet smakar. Ciao bello! /D

  11. Karin said, on augusti 28, 2013 at 22:08

    Fortsätt ge cancermonstret vad det tål! Önskar dig all möjlig styrka och smärtfrihet.

  12. Conny said, on augusti 28, 2013 at 22:23

    Hej George!
    Har aldrig skrivit till dig förut även om jag följt allt du skrivit sedan du var med på SVT 2008. Jag har haft en nära
    Familjemedlem som gick bort med din cancer och vet vad det innebär. Jag vill bara säga till dig att du är en person det inte finns ord för! Jag inte bara tror utan vet att du förlängt livet för många sjuka
    Och givit ännu fler anhöriga mer hopp och kraft! Jag tänker på dig ofta och hoppas att du med utvecklingens hjälp och din kämparglöd (som
    Är helt ofattbar) ska övervinna denna vidriga sjukdom! Stor kram till dig och du inspirerar mig dagligen i din kamp!

  13. Caroline said, on augusti 28, 2013 at 22:23

    Gott att höra från dig, önskar dig mindre smärta o mer fintid!

  14. ulla andersson said, on augusti 28, 2013 at 22:28

    Skönt att höra från Dig…Du är otrolig…jag vill önska Dig och familjen allt gott och hoppas att Du trots allt får några fina stunder utan allt för mycket värk och annat elände…Varma kramar från Sthlm

  15. Frida said, on augusti 28, 2013 at 22:58

    Och VI är stolta över DIG! ❤

  16. Iara said, on augusti 29, 2013 at 01:47

    Så skönt att höra av dig igen! Vad är det operation på käkkirurgin? Jag tror att jag missade det? Kämpa på vännen! Tänker på dig! Kram, Iara

  17. SaraH said, on augusti 29, 2013 at 07:10

    Fina fina. Vad skönt att ”höra” från dig. Önskar att de snart nog hittar något som ger dig rätt smärtlindring . Du är en stor förebild å jag önskar fler var som du. Massor av kramar till dig å din familj /SaraH

  18. Sussi said, on augusti 29, 2013 at 07:32

    Vi är verkligen stolta över dig, du starke man. Ja, du kanske glider igenom huset som en vålnad, men din styrka och livsglädje kommer att krossa monstret. Kram

  19. Helene Liberth said, on augusti 29, 2013 at 08:19

    Du är helt otrolig! Trots alla andras fina ord, vill jag ändå säga detta!

  20. Mia said, on augusti 29, 2013 at 10:20

    Vilken kämpe du är George, du är helt fantastisk!
    Hoppas att de kan få rätsida på smärtlindringen också.
    Fortsätt kämpa på, vi är många som tänker på dig.
    Det var skönt att höra ifrån dig.

  21. Anneli said, on augusti 29, 2013 at 11:29

    Du är helt otrolig, stor kram på dej ❤

  22. Ida said, on augusti 29, 2013 at 11:54

    Jag för min egen del är mycket glad att du finns och delar med dig av din styrka. Du lyfter mig i min egen kamp. Jag hoppas och ibland ber jag för dig fastän jag inte är säker på att någon hör. Tack för att du finns. Kram

  23. Kersti Holmberg said, on augusti 29, 2013 at 12:22

    George, du är min stora förebild, jag har själv sjukdomen men mår ganska bra trots allt. Jag vill som du fortsätta kämpa och ha livskvalité trots alla motgångar. Jag känner mig så ödmjuk och även inspirerad av din styrka och ditt mod! Din härliga humor hjälper säkert både dig och oss som följer dig. Ett helt lass med kramar till dig och dina anhöriga

    • georgeschottl said, on augusti 29, 2013 at 12:25

      Hej Kersti, tack för ditt inlägg och tack för det senaste samtalet, stå på dig och kom ihåg att det är OK att tappa sugen ibland, jag ser dig som superstark eftersom du har gjort dubbelt så mycket svåra behandlingar än vad jag gjort, med andra ord är du dubbelt så stark som jag är!!!!!
      Kram!

  24. Maria said, on augusti 29, 2013 at 15:40

    George, du ska vara mest stolt över dig själv, din fantastiska förmåga att med en stor portion humor och ironi berätta om eländet som drabbar dig.

    Hoppas att krämporna nu försvinner, så att du kan fightas igen!

  25. tiptip said, on augusti 29, 2013 at 18:13

    ja absolut hjälte och alltid lika rolig att läsa. ja inte roligt att du har ont men ditt sätt att uttrycka dig är ljuvligt

  26. Ulrika said, on augusti 29, 2013 at 20:31

    Wow! Du är en superhjälte! Tack för dina ord. Kram.

  27. Lena said, on augusti 29, 2013 at 22:19

    Å vi är så glada a´tt du finns! Hoppas du orkar skriva lite oftare när du blir bättre!

  28. Ingrid Björklund said, on augusti 29, 2013 at 23:17

    Tack George, om du visste vad du peppar mej. Jag trodde att jag skulle dö i våras! Nu har jag ryckt upp mig och kämpar på. Metastaserna i levern har tydligen krymt och inget alls har hänt med de i lungorna. Jag fick jätteont i ryggen ock kunde inte förflytta mej. Då kom jag på din historia med cortison och plockade fram en oöppnad förpackning. Tog 7st. första dagen och lika många andra dagen och se det hjälpte, Så i lördags kunde jag följa med på reumatikerna i mellanskånes fina utflykt till Den blå planeten i Köpenhamn. Det var fantastiskt och frukosten på Backen efteråt var inte heller så dum! Fick sedan vila i 2 dagar och värken kom tillbaka! Men det var det värt. I dag och i morgon fortsätter min behandling. Som jag håller tummarna för dej, så vet jag att du tänker på mej! TACK FÖR ATT DU FINNS!!!! KRAM! Ingrid i Eslöv

  29. Iréne Orrenskog said, on augusti 30, 2013 at 13:00

    Skönt att höra från dig igen! Kan bara instämma med alla andra, som skrivit kommentarer: Vilken kämpe du är, fantastiskt, att du orkar vara så positiv, trots allt elände du tvingas gå igenom m.m.Önskar det kunde ske ett under, så att du kunde slippa alla smärtor, och att cancern försvann för gott.
    Många varma kramar från Iréne!

  30. Monica Carlsson said, on augusti 30, 2013 at 14:40

    Håller helt med alla andra här, du är helt underbar.Har en god vän som för 2 månader fick diagnosen småcellig lungcancer, hon är nu mitt i behandlingen på Salgrenska, skickar nu över dina underbara mail till henne, Tack, tack,tack för att du trotts allt ändå skriver till oss andra.!!! om tankar kan läka så får du mägnder med läkande tankar från oss alla/Monica.

  31. Karin said, on augusti 30, 2013 at 15:12

    Du är ju underbar George samtidigt som du stretar med sjukdom och eländet levererar du med stor portion humor din situation! Glad att du uppdaterat oss för jag har varit orolig för Dig och familjen! Ta hand om Er och ta en dag i taget! Carpe Diem! Kram från Karin Öo

  32. Martin Wass said, on augusti 30, 2013 at 16:52

    Fy fan vilken kämpe och förebild du är. Önskar dig och din familj all lycka.

  33. Kajpek said, on augusti 30, 2013 at 20:11

    George, har inga ord för allt du går genom, har själv bara gått genom en bråkdel och jag vet ju hur det kändes:( Hoppas innerligt att medicinen hjälper och helst tar kål på cancercellerna så att du kan fortsätta ditt liv tillsammans med din familj. Att skicka styrkekramar till en hjälte känns lite futtigt men jag gör det ändå! Kramar till dig och din familj.

  34. Ingrid said, on augusti 30, 2013 at 20:36

    Jag är otroligt tacksam för att jag får läsa dina rader George.
    Kram till dig och din familj.

  35. inkan och ligan said, on augusti 31, 2013 at 00:41

    Kramar i massor. 🙂

  36. Lisa carlsson said, on augusti 31, 2013 at 17:46

    Åh….George Du bara är helt fantastisk, jag förstår vad Du och Din familj går igenom och Du är helt underbar……..Styrkekramar till Dig och Din familj från Lisa

  37. Anna said, on september 1, 2013 at 08:16

    George, det är vi som ska vara stolta över dig! Och stolt har du all anledning att vara själv också. Jag önskar dig den bästa smärtlindringen i världen!

  38. Annika said, on september 1, 2013 at 13:18

    Ja du, din kämpe, även om din kropp skriker av smärta så finns din underbara humor och ögonen som ler, vilken lycka!

    Många varma kramar till dig och dina!

  39. Isabella said, on september 2, 2013 at 15:44

    Ja vad ska jag säga?? Du är ju helt fantastisk, vilken kämpaglöd. Önskar dig verkligen allt gott här i livet. FUCK CANCER!! Om bara tankens kraft från oss alla, som följer dig i din kamp, skulle hjälpa, skulle du varit frisk från din cancer för länge sen. Men tyvärr är det inte så. Vi får hoppas på ett under istället. Kram till dig och din fina familj!
    /Bella

  40. Sanna said, on september 3, 2013 at 23:32

    Tänker på dej.! Och vill och hoppas du fixar denna behandlings perioden så att skiten stannar igen. Kram

  41. Lena Moberg said, on september 4, 2013 at 18:41

    Ja du kämpar o kämpar ….o va de är orättvist precis som du inte har nog ! Men hoppas att du får lite kraft o må bättre ett under man får hoppas ! Kram till dej …

    • Sam said, on september 5, 2013 at 12:10

      Att prata om orättvisa när det gäller sjukdom är en ganska meningslöl sysselsättning

  42. Stina said, on september 7, 2013 at 13:45

    Många många styrkekramar till dig.

  43. Dotter said, on september 20, 2013 at 14:27

    Du fantastiska människa, finner inga andra ord just nu. För nu en vecka sedan kom beskedet, min älskade mamma har fått lungcancer. Hon skall in på vidare utredning nu i slutet av månaden. Jag bor 200 mil bort, med min man och våra barn på 21 och 3 månader. Hur kan vi vara till bäst stöd just nu? Vill hjälpa. Hon är så rädd, lilla mamma.


Lämna ett svar till Annika Avbryt svar