George med Liemannen bakom axeln

Kryper ut ur mitt cytostatika-ide som en trött björn…

Posted in survivaL by georgeschottl on januari 20, 2013

Det är otroligt hur mycket cytostatikan påverkar livet, hur trött och svag jag blir….

De första två veckorna efter behandlingsdagen är livet i en sorts dimma, tröttheten är överväldigande och sömntimmarna per dygn understiger sällan 16 timmar.
Men sedan är det som att trycka på en knapp, dag 14 händer det något konstigt…
Man orkar göra något i flera minuter, man känner löftet om att få kraften tillbaka, inte mer än en liten lockelse men den lilla lockelsen är värd allt!
Den lockelsen är som en rejäl solstråle, den är som Freyas skratt, den är som Saras kyss och den är som besök från goda vänner!

Att åter få komma tillbaka till en fungerande kropp är en välsignelse!

Jag vet att detta kanske, bara kanske var min sista jul och mitt sista nyår om inte vi kan få cytostatikan att få mina hatade tumörceller att åter somna.
Att åter få mina hatade tumörceller att gå in i dvalan som är så viktigt för mig!

Jag har levt med min Mesoteliom-cancer sedan 2004, det är otroligt länge, det är fantastiskt länge.
En väldigt sorglig och fruktansvärd upplevelse har satt min sjukdom i ett annat ljus nu över julen.
En patient som var 36 år fick sin Mesoteliomdiagnos i skiftet Oktober, November.
Jag hade kontakt med patienten och patientens familj över julen och efter halva Januari finns patienten ej längre hos oss levande, Patienten är nu en klart lysande stjärna på vår kärleks himmel!
Så snabbt kan det gå, varför lever jag kvar?
Utav de 660 patienterna som ingick i den kliniska studien för den nya vorinostat-medicinen är det visst bara jag som fortfarande lever kvar…..
Förstår Ni hur jag slåss mot osannolika odds, förstår Ni att jag lider utav dåligt samvete utav att vara den som överlever…
Jag vet att det är en ologisk tanke och fel sätt att tänka, men tyvärr styr jag ej över min hjärnas konstiga tankar…

Jag vet att jag har haft tur i oturen med att få denna typen av cancer så mitt stora hopp är att få tumörcellerna att gå tillbaka i sin dvala!
Tänk så underbart det hade varit om jag kunde få 8 år till, att få se Freya växa, att få vara med att forma och utveckla denna starka envisa tös till en stark och givmild, snäll och hjälpsam medlem i vårt underbara samhälle, vilken dröm som jag kämpar för att få bli sann!

 

Vardagen nu efter 4 behandlingstillfällen är trög, jag visste detta att livet under behandlingen skulle bli så här, smärtsamt, trött, orkeslöst och skadat.
Men detta är priset jag gladeligen betalar för att få chansen att få försöka överleva!
Priset är INGENTING mot att få ett år till med att få höra Freyas skratt, att få se Saras leende ögon och att få se årstiderna skifta…
Priset är ingenting trots alla skrik av smärta, alla gånger jag har svimmat och alla hugg av smärta.

Jag har 2 behandlingstillfällen kvar att göra, kroppen kommer att ta mer skada, jag kommer att bli än mer trött, än mer full av smärta.
Detta skall jag fixa med ett leende, jag har styrkan, jag har viljan, jag har drömmen!

George

66 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. sabines71 Rydström said, on januari 20, 2013 at 10:51

    Underbara fina George! Du är en riktig kämpe!!! Har saknat dina inlägg sen jul, men hoppas du orkar skriva lite någon gång då och då. skickar styrka så mycket jag bara kan. Hälsningar Snabbköpskassörskan på Coop Nära i S.sandby(Hon med receptet om du kommer i håg?)

  2. Tony said, on januari 20, 2013 at 11:00

    Tro också du grejar detta. Du har en stark överlevnadsinstinkt och orkar även stötta andra. Du är en fantastisk människa, helt ärligt. Allra bästa hälsningar till dig och familjen.

  3. Maria Nyberg said, on januari 20, 2013 at 11:02

    Önskar av hela mitt hjärta och själ att du kommer att få uppleva detta !

  4. Ida said, on januari 20, 2013 at 11:11

    Mitt hjärta och min kämpaglöd vaknar då jag läser vad du skriver. Du är en stor inspiration. Finns all den där positivismen, kärleken och glöden inom dig, matad och underhållen av Sara och Freya? Eller kan man beställa den koncentrerad på burk?
    Jag lever med ALS, en sjukdom utan bot och med lite hopp om överlevnad. Att lära sig leva i en kropp som mer och mer liknar ett fallet träd kommer såklart inte utan motgångar och jag har dig och din attityd som en stor ledstjärna då mörkret hotar att krypa över mig. Kan du, så kan jag! Tack George!

  5. hanna said, on januari 20, 2013 at 11:21

    Kramar dej! Hanna

  6. Lena Moberg said, on januari 20, 2013 at 11:29

    Har saknat dina kloka ord ….du är ju unik ! De är ju en lång tuff resa med all gift de sprutar in…men de finns ju ingen genväg ! Har ju de på nära håll …. som farmor …. Hoppas de snart blir bättre….

  7. tina said, on januari 20, 2013 at 11:44

    det är så gripande det du berättar….men inte svårt att förstå, önskar dig all kraft att fortsätta kampen mot din hemska sjukdom

  8. Tellervo said, on januari 20, 2013 at 11:45

    Härligt att få höra av dig! Du är både klok, fin, tapper, mänsklig… Känner igen det där med dåligt samvete. Fick bröstcancer ungefär samtidigt med en arbetskamrat. Hon överlevde inte… Har fortvarande dåligt samvete trots att det har gått många år.

  9. Madde said, on januari 20, 2013 at 11:53

    Det är svårt för en som inte sitter i din sits att förstå hur mkt behandlingarna sliter på kropp o knopp. Men jag är överlycklig över att få livstecken här ifrån dig. Hoppas att du orkar lite mer nu o får njuta av de dina. Var rädd om dig!

  10. Ingrid. said, on januari 20, 2013 at 11:56

    Varma Januarikramar till dig George.

  11. Mia said, on januari 20, 2013 at 12:18

    Det MÅSTE gå! Jag önskar av hela mitt hjärta att Din fina familj ska tillbringa ett långt, underbart liv tillsammans! En bamsekram till Er alla

  12. Inga-Lill said, on januari 20, 2013 at 12:42

    Jag blir så glad, så jag gråter, när jag får läsa dessa ord ifrån dig. Jag förstår att du har det mycket tufft. Du behöver säkert vilan och sömnen mellan behandlingarna. Hoppas det biter på fulingarna! Kämpa på ! Snart kommer våren och kanske får vi uppleva en jul till. Jag kämpar själv mot mina bröstcancermetastaser i lungor och skelett.Jag tror att du besitter en urstyrka som inte är av denna världen.Jag önska av hela mitt hjärta att du ska få mera tid tillsammans med din fina familj.

  13. Lettan said, on januari 20, 2013 at 12:47

    Vad skönt att höra av dig igen! Jag håller alla tummar och tår att du fixar det och jag tror att man kommer långt med att vara positiv och även att affimera på det man vill. Själv har jag en bild på mig och min på kinesiska muren och dit vill jag 2016 då vi fyller 60. Ska nu börja en cellgiftsbehandling efter min tredje cancerdiagnos men jag vet att jag fixar det. Må så gott du kan, jag skickar de varmaste kramar jag har och hoppas på allt gott för dig och din familj. KRAM

  14. En annan Eva said, on januari 20, 2013 at 13:28

    Ja, du har styrka. Och de som älskar dej ger styrka. Och på något sätt förmedlar vi som följer dig lite styrka via cyberspace men även via den mentala kraften i våra tankar till dig.

  15. Johan Bildoktorn Olsson said, on januari 20, 2013 at 13:51

    Vi alla skall hjälpas åt för att du skall få många många många år till i livet! Du har mycket kvar att ge! Vi hjälps åt som sagt!

    Kramar till er alla🙂

  16. Ulrika said, on januari 20, 2013 at 13:59

    Jippie! Kämpa på underbare George. O njut av din familj!

  17. Lisa Carlsson said, on januari 20, 2013 at 15:38

    George, jag blir glad varje gång jag läser dina kloka ord, du skänker så mycket styrka och glädje runt dig och så mycket djädra anamma.
    Styrkekramar till er alla tre♥♥♥ från Lisa

  18. Desiree Petersson said, on januari 20, 2013 at 15:38

    Oj som jag väntat på att höra från dig. Skönt att du orkat skriva. Tänker på dig. Kämpa på.
    Du fixar detta. Kramar till er.

  19. Benita said, on januari 20, 2013 at 15:40

    Vad härligt att se ett inlägg av dej igen.Hoppas du får tillbaka krafterna efter behandlingarna. Hoppas du får leva med Freja och Sara många år till. Kramar och krafter till dej och din familj …

  20. Maria said, on januari 20, 2013 at 15:55

    Heja George! Ta hand om dig, skönt att du vet att behandlingarna snart är klara för denna gången. Hoppas att du vinner denna rond med en knockout!

  21. Mia said, on januari 20, 2013 at 15:58

    Kan bara säga att jag önskar dig och din familj allt gott under all tid framöver. Strykekram från okänd!

  22. SaraH said, on januari 20, 2013 at 15:58

    skickar MASSOR av kraft och ork att gå igenom behandlingen.
    Kram till Er //SaraH

  23. Lena från norr said, on januari 20, 2013 at 16:07

    Hej!
    Jag har följt din blogg ett tag och är så imponerad av din optimism och styrka. Är det någon som kommer att klara tuffa behandlingar, och leva länge till så är det du! Sköt om dig och många kramar från mig!

  24. Mia said, on januari 20, 2013 at 16:35

    Skickar all styrka till dig George och din familj ! Hjärtliga hälsningar Mia🙂

  25. Skogsfen said, on januari 20, 2013 at 16:56

    Av en tillfällighet hamnade jag på din blogg, önskar dig all styrka du behöver,:)

  26. Maria said, on januari 20, 2013 at 17:13

    Så klokt av dig George- håll drömmen levande!
    Trots allt elände du går igenom så kan du vara undantaget från ”regeln”……..Hoppas det så innerligt…
    Med din styrka och motivation och kunnig vårdpersonal+ din familj och vänner-så kan du om någon nå ditt mål!
    All kraft o glädje till dig och din familj!!

  27. Synnöve said, on januari 20, 2013 at 17:16

    Hoppas så innerligt att du ska få leva vidare. Nå dina mål och få se din lilla dotter växa upp. Om jag kunde skulle jag ge vad som helst för dig. Nu kan jag bara tänka på dig och din familj och verkligen önska….

  28. Christina said, on januari 20, 2013 at 17:25

    Det är svårt att förstå vad du och din familj gennomgår, men mina tankar är hos dig/er. Du är en sann inspiration och jag blev så glad när jag såg att du hade skrivit igen. Al styrka och glädje till dig och din familj.

  29. Mia said, on januari 20, 2013 at 17:30

    Va härligt att läsa din rader igen, har saknat dina ord! Du e en sån kämpe och vi håller alla tummar för att allt ska gå vägen!
    Många styrkekramar från Mia

  30. psyprik said, on januari 20, 2013 at 17:41

    Må kraften vara med dig George!
    Avundas inte din situation men ditt fokus på det viktiga i livet är en viktig läxa för en pappa som stundom jäktar fram med lite väl många järn i elden….
    Kram!
    /Patrik

  31. Annette Bagger said, on januari 20, 2013 at 18:17

    Hej,

    Jag blir tårögd när jag läser ditt inlägg, vilken fantastisk kille du är, jag hoppas av hela mitt hjärta att du segrar över cancermonstren, din familj och vänner behöver dig!
    Alla vi andra också, vi behöver se att det finns mirakel att det går att överleva fast det emellanåt ser mörkt ut, du är en sann hjälte som behövs som en förebild för alla andra fighters!

    Jag tror på dig, kärlek och styrka önskar jag dig,

    Kram från en änglamamma

  32. Anne-Marie Klevebäck said, on januari 20, 2013 at 18:45

    Jag önskar dig ALL LYCKA på vägen du envise, empatiske och älskande man.

    Ammi

  33. Pernilla said, on januari 20, 2013 at 18:51

    Underbart att läsa att det finns mirakel i cancerns mardröms värld. Lycka till önskar en fd klasskamrat som gläds åt att du fortfarande sprider härlig glädje.🙂 Pernilla

  34. systeryster said, on januari 20, 2013 at 19:08

    många styrkekramar, tänker på dig och din familj!

  35. lena said, on januari 20, 2013 at 19:35

    När jag läser om dina problem så blir mina problem plötsligt mycket mindre. Tack

  36. ulla andersson said, on januari 20, 2013 at 19:36

    All styrka till Dig….hoppas att det blir många år tillsammans med familjen..mina tankar är ofta hos Er…….

  37. Caroline said, on januari 20, 2013 at 19:45

    Tack för att du uppdaterat oss, alltid oroligt med ovisshet. Tycker du är tapper bortom vad jag trodde var möjligt när du beskriver dina bieffekter/smärtor o beundrar att du orkar fortsätta behandling. Jag har visserligen fött två barn men helt ärligt kan jag inte ens med min vildaste fantasi se mig själv genomlida det du/ni genomlider. Oavsett hur lång tid ni får tillsammans framöver så kommer Din dotter för alltid att ha en av de tappraste människor som sin far. Önskar all styrka och hopp till hela familjen! Kram

  38. Åsa said, on januari 20, 2013 at 20:39

    Härligt att höra av dig!
    Glöm dåligt samvete och fundera i stället i termer av att du kanske sitter inne med lösningen på Mesoteliom gåtan… Inte en dag för tidigt i då fall! Kram

  39. Märta said, on januari 20, 2013 at 20:55

    Jaa…. hur kommer det sig att just du har klarat dig så länge? Det är väl slumpen och du kan ju inte gå och ha dåligt samvete över något som slumpen styr…
    Så tänker jag. Sen är det ju aldrig fel att ”kämpa”, äta bra, motionera etc men till syvende och sist är det allt slumpen som styr över liv och död.
    Det är verkligen fantastiskt att du fortfarande lever, fantastiskt och viktigt för andra cancerdrabbade och så klart fantastiskt, viktigt och underbart för din familj. Låt det fortsätta så!

  40. Mia NilssonJohansson said, on januari 20, 2013 at 21:01

    tack för ditt livstecken🙂 har väntat så o funderat på hur ni haft det. kramar i massor

  41. Ulrika Stenmark said, on januari 20, 2013 at 21:09

    Skönt att se att du lever! Du peppar så bra, även mig. Jag tror på dig! Kramar från Umeå.

  42. Eva said, on januari 20, 2013 at 21:30

    Du är en sann hjälte, Kramar om

  43. moonshinesister said, on januari 20, 2013 at 21:37

    Du har inte tröttnat. Hoppet hörs på dina ord. Det är så vackert uttryckt det du skriver ” … Den lockelsen är som en rejäl solstråle, den är som Freyas skratt, den är som Saras kyss och den är som besök från goda vänner! ” … Det finns ingen medicin så stark som barn och kärlek, som kyssar och skratt. Jag önskar dig mera av den varan.
    Kram.

  44. tiina lindholm said, on januari 20, 2013 at 22:57

    Heeej George:-) härligt att du tillbaka!Vet du- min spontana första tanken efter att ha läst va du skrev nu var”Störst av allt är kärleken ock med hjälp av det övervinner man…. Ja mycket!
    Varrma hjärtliga hälsningar till Dig och dina tjejer<3

  45. Christine said, on januari 21, 2013 at 02:38

    Fina George. Jag håller tummarna för att du får många år till med din familj❤

  46. Gitte said, on januari 21, 2013 at 06:18

    Kära Georg äntligen ett livstecken. Förstår din frånvaro till fulllo, glädjen när ett nytt livstecken kommer är stor.
    Nu hoppas vi alla att du ska få känna dig bättre.Kramar till er.

  47. Monica said, on januari 21, 2013 at 08:20

    Önskar dig all lycka och hoppas dina önskningar slår in för det är du så väl värd. Styrkekramar till dig och din fina familj!

  48. tiptip said, on januari 21, 2013 at 08:35

    härligt att du är tillbaka

  49. Lena Lindgren said, on januari 21, 2013 at 10:21

    Underbart att höra från dig igen. Visst är det märkligt att så många gått bort, det kanske är något speciellt med dig? Hoppas du får känna dig som folk nu. Kram

  50. Anneli said, on januari 21, 2013 at 13:38

    Önskar det så hårt , att du får många många år än med din fina Freya och din fina Sara!
    Styrkekramar och kärlek/ Anneli

  51. Åse said, on januari 21, 2013 at 17:35

    Du skriver det själv, du är den ende kvar av 660 st. Det säger allt. Du har en enorm kraft och vilja.
    Fortsätt kämpa. Livet är inte alltid rättvist, men dåligt samvete… nä.
    Vi är många som beundrar er!!
    Snart ljusnar det igen, håll ut!

  52. anki said, on januari 21, 2013 at 18:21

    Starkare än du får man leta efter! Klart som 17 du fixar detta! Envis som synden är nog du det!

    Varma kramar från Anki i Dalarna

  53. Annika said, on januari 21, 2013 at 19:04

    Så gott att höra att du finns här hos de dina ännu, även om kraften är nockad.
    Det är inte slumpen eller ödet som får dig att överleva, det är dags att säga adjö när din kropp inte längre orkar och så är det för alla som är svårt sjuka. En del orkar inte behandlingar av dessa slag och ingen ingen ska klandras för att man inte gjort nog eller kämpat tillräckligt, bortsett från felbehandlingar.
    Det bästa är dock att få ha levnadsglada människor omkring sig för den kärleken kan man inte få nog av. En blick, en handsmekning, en kyss, ja utan detta finns jag inte.
    Med önskan om hopp till er goa familj!
    Kramar!

  54. Lotten said, on januari 21, 2013 at 19:17

    Bästa George!
    Du är en sådan inspiration till livet. Den livsglädje som du har och så frikostigt delar med dig av ger mig sån kraft och tacksamhet för mitt liv. Jag önskar att vi alla som följer din blogg kunde ta lite av din smärta och samtidigt ge dig en ljusare framtid.
    Kämpa George, du, Sara och Freya finns i mina tankar!
    Styrkekramar!!!

  55. Jennie said, on januari 21, 2013 at 20:18

    Kämpa George, jag har följt din kamp en längre tid, jag är otroligt imponerad av glöden i dig. Du inspirerar och får mig att räta på ryggen och uppskatta det jag har. Hoppas så innerligt att du får minst 8 fina år till.

    /Jennie

  56. Sarasnaran said, on januari 21, 2013 at 20:30

    Det sista som lämnar kroppen är hoppet. Håll hårt i det, håll hårt som fan!
    Kram!

  57. En Anna said, on januari 21, 2013 at 20:34

    Underbart att höra av dig igen! Jag är så glad att du ännu lever och att du orkar skriva några rader till oss igen!

    I höstas fick jag för första och sista gången möta en vän som jag lärt känna under några år genom nätet. Hon hade också cancer, och två veckor senare var hon borta. Men en gång hann vi i alla fall ses, och vi talade om allt mellan himmel och jord under några timmar. Och hon nämnde dig med beundran i rösten. Nu när hon inte finns mer försöker jag påminna mig att ta vara på det liv som jag fått.

    Du ska inte skämmas för att du lever! Kanske kan du se det som att du får fortsätta att förvalta livet ännu en tid för alla de 659 som inte gör det?

    Allt gott till dig och din familj!

  58. Ewa Larsson said, on januari 21, 2013 at 21:27

    Vad fint att höra av dig, jag har väntat lika länge som alla andra som att få läsa på din blogg.Intressant med att du har klarat dig, du kanske har något som ingen av de övriga haft.Läkarna kanske skulle spåra något.Du har en kämpaglöd som få och står ut med mycket smärta och illamående för att överleva.Det måste vara en styrka att läsa för de som tänker ge upp för att de inte orkar med behandlingarna att läsa din blogg.
    Freya och Sara som ger dig energi rakt in i hjärtat att orka vidare i din jobbiga situation.
    Jag har hela tiden trott att du är undantaget och fortsätter att tro det. Att frågan ”varför just jag” dyker upp är inte så konstigt. Kram till hela fam.

  59. Linn said, on januari 21, 2013 at 21:36

    Hoppas att du får många fina år med din familj. Styrkekramar!

  60. lili said, on januari 22, 2013 at 01:17

    Åh, vad skönt att höra att du fortfarande är med oss. Ett steg i taget, en dag i taget, en vecka i taget, en månad i taget, ett år i taget!! Du är här nu med din familj. Det är fantastiskt. Och så blir morgondagen.🙂

  61. Madlene said, on januari 22, 2013 at 11:07

    Ber för dig att du ska få minst 8 år till och att du ska ha livskvalite och behålla din kämparanda.
    Hälsningar madlene

  62. Charlotte said, on januari 22, 2013 at 11:30

    Heja på.. du fixar mer tid.. det är något i dig, hos dig som gör att du är med.. och det är inget att ha dåligt samvete för.. vem som helst hade velat ha den tiden, och unnar dig den så..
    Blev glad när jag såg du hade skrivit i dag..🙂

    Kram // Charlotte

  63. Jessica said, on januari 22, 2013 at 14:36

    Klart att du kämpar när du har en sådan fin familj. Jag håller tummarna för att cellgifterna stoppar skiten och ger dig många år till. Kram

  64. Gunilla said, on januari 22, 2013 at 18:50

    Underbara människa! Att du orkar och vill dela med dig till oss, hoppas att cellgifterna chockar de knasiga cellerna till fullständig frysning, måtte de aldrig tina igen!!!!

    Varma kramar från en trogen läsare
    /Gunilla

  65. Ulrika said, on januari 22, 2013 at 21:40

    Så härligt att du skriver igen!!🙂
    Kram Ulrika

  66. Kajpek said, on januari 24, 2013 at 18:57

    Vad glad jag blir när jag hittar din blogg🙂 Ja, missförstå mig inte, gladast hade vi alla varit om vi sluppit cancerblogga och om dina tumörceller fortsatt att sova elller försvinna…men när läget nu är som det är känns det bra att kunna följa dig.
    Jag följde dig under tiden som tv-serien gick och tänkte då vilken kämpe, vilken livsglädje, fy fan att få beskedet cancer…16/10-12 fick jag själv beskedet om cancer och det stärker min kamp under cellgifterna att läsa om andra som oxå kämpar. Kämpa på Georg, jag hoppas så att du får minst 8 år till❤


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: