George med Liemannen bakom axeln

För mycket människa, jag lever för mycket….

Posted in survivaL by georgeschottl on december 1, 2012

Det är en väldigt konstig titel på dagens inlägg, att leva för mycket…
Men det finns en logisk förklaring, en väldigt enkel förklaring.

2007 när jag gick igenom min första 18 veckors cytostatikabehandling med Cisplatin och Alimta så lyckades jag att anpassa mig till situationen mycket bättre än vad jag lyckat med nuvarande 2012 års cytostatikabehandling.
Jag hade förmågan att stänga av känslorna 2007, det hjälpte mig oerhört mycket.
När bieffekterna härjade min kropp.
När jag fick besked (för andra gången) utav överläkaren att jag skulle ta kontakt med min familj eftersom jag bara hade två till tre dagar kvar att leva.
När kroppen svullnade så snabbt och så mycket på dessa få veckor att jag sprack i huden.
När jag inte kunde gå mer än tre trappsteg.
När jag skrek utav smärta på grund utav nervskadorna.

Då hade jag förmågan att stänga av mina känslor och det gjorde det så ofantligt mycket enklare att vara ”stålman” det gjorde det så ofantligt mycket enklare att stå ut med smärtor och skam över kroppens degradering.

Nu i år är känslorna och det emotionella spektrat fullt aktivt, jag har totalt förlorat förmågan att ”stänga av” känslorna.
Jag vet ju vad orsaken till detta är, nämligen den fullkomliga och totala kärleken till min underbara dotter Freya.
All min oro för framtiden, allt mitt hopp och tankarna på hur livet utan Freya skulle vara ställer till det lite för mig.

Att känslor kan vara ett problem hade jag ALDRIG kunnat föreställa mig.
Att kärlek till en annan varelse skulle kunna vara ett problem hade jag EJ HELLER ALDRIG kunnat föreställa mig.

Jag måste alltså nu lära mig att hantera min behandling och allt vad det innebär med känslor som en fullständig människa, jag får inte chansen denna gången att genomgå min 18 veckors behandling med ett hjälpmedel i form utav möjligheten att stänga av känslorna.

Även detta skall jag lära mig att hantera!

Denna gång med hjälp utav kärleken till Freya och Sara!!!
George

20 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Sofia said, on december 1, 2012 at 15:40

    Den kärleken kommer hjälpa dig precis som din kärlek hjälper Sara och Freya. Den ovillkorliga kärleken man känner till sitt barn går inte att förstå innan man själv upplevt den. Och jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på att du fått chansen att uppleva den, du och Sara. Och Freya som får uppleva dig.

  2. Iréne Orrenskog said, on december 1, 2012 at 15:43

    Tänker på dig; är övertygad om att du klarar den här behandlingsomgången också.

  3. Therese GBG said, on december 1, 2012 at 16:08

    Fan vad arg man blir. Föräldrar ska få se sina barn växa upp! Låg vaken i natt och tänkte på lille Bobby. Han fick elstötar mot underlivet, torterades i flera månader. Styvpappan släpade ut Bobby i snön och hoppade på hans bröstkorg. Pojken låg ute i flera timmar innan han togs in, svårt skadad. Han dog i sina egna spyor. Så kommer nu denna jävulska best ut efter blott 6 år. Även den groteska modern blir fri. Jag anser att dessa människor förbrukat sin rätt att leva och det ät här saker övergår mitt förstånd. Hur kan hederliga människor som du George och många andra människor jag följer via bloggar och känner drabbas av så eländiga sjukdomar som cancer, ALS och sån skit. Liv slocknar liv blir smärtsamma. Så finns det sånna som Bobbys styvfar som kan leva sitt liv och dessutom skada fler. Det måste finnas ett liv efter detta, en mening. Jag kan inte tro att livet kan vara så här orättvist. På andra sidan måste det klarna då kommer Bobbys styvfar och alla andra jävlar på jorden få sitt straff och ni som varit svårt sjuka och de som dör i förtid kommer förstå varför. Det måste finnas en mening och en rättvisa. Det kommer visa sig! George kämpa på. Du gör rätt i att kämpa för Freya och för din fina fru. Kämpa för din rätt att leva. Sug ut energin från de som inte förtjänar den!

    • Ewa Larsson said, on december 1, 2012 at 21:01

      Fadimes pappa är en riskfaktor så honom kan de inte släppa ut.men de här då? Riskfria????

  4. Anne-Marie Klevebäck said, on december 1, 2012 at 18:14

    Vilken insikt. Snacka om att du har det tufft. Kan bara önska dig ”Lycka till” Kram

  5. Mia S said, on december 1, 2012 at 18:27

    Ditt inlägg lyser av kärlek. Du vore inte människa om du inte gav plats för känslorna. Stor kärlek orsakar också stor smärta, det finns ett oundvikligt samband där. Önskar dig allt gott, George, ingen ska kunna säga att du inte har gjort ALLT som står i din makt för dina nära och kära!

  6. Ewa Larsson said, on december 1, 2012 at 21:09

    Önskar dig allt gott all kraft att orka med all behandling.Inte lätt att ha barn när du är så sjuk men det är en sån glädje att ha barn att det överväger allt.Jag tror och hoppas att allt ska gå bra den här gången.Med din envishet och alla kärlekspilar från alla håll så måste det gå bra.kram till er alla

  7. Siren Ek said, on december 2, 2012 at 07:51

    Hej George,många tänker på dig. Allt du går genom är ett helvete. Men om det finns en t.o.m. liten möjlighet för att du får vara med Freya ett tag till i livet så är allting värt. Jag kan inte jämföra min situation med dig , åtminstone inte än. Men redan nu tittar jag på min dotter Freja och undrar om jag får se henne ta studenten.Men man behöver inte tänka så långt, varje dag är viktig. Vi är bredvid dig,
    Siren

  8. Gunilla Nilsson said, on december 2, 2012 at 10:12

    Kärleken är underbar men gör oss sårbara särkilt när det gäller våra barn. Värdet på livet ökar så mångfallt av att känna och få kärlek. Denna gång kommer du klara det med hjälp av känslorna, dina egna och dina käraste. Kram

  9. Lettan said, on december 2, 2012 at 11:51

    Länge sedan jag skrev något till dig men känner nu att jag vill visa att jag alltid läser din blogg och håller alla tummar att det ska gå bra den här gången också. Tänker inte komma med några klichéer om att det här fixar du eller du är snart bra igen för jag vet av erfarenhet att man blir så trött på att höra sådant från folk som inte vet vad de talar om ( har själv fått min 3:e cancerdiagnos). Men jag hoppas av hela mitt hjärta att du fixar detta på grund av din egna viljestyrka, bra läkekonst och ditt jävlar anamma. 👍

  10. Andrea said, on december 2, 2012 at 18:29

    I am here in Canada freezing my but off, laughing for how lucky I am that I only have to worry about the cold and crying a bit (in a good way) thinkng about the love that you, Freya and Sara get to share. With al of us (and the dogs too). Take care and hold in there my best friend, see you soon.
    Andy the slobbery Italian

  11. Karine said, on december 2, 2012 at 18:52

    Precis så har jag också upplevt det. 1 gången gick det bra medan 2 om gången blev det värre. Tror det är viktigt att känna på känslorna, smaka på dem för gör vi inte det kommer de tillbaka när vi minst anar det.
    En kram full av uppmuntran och tröst till dig, Freya och Sara

  12. Annika said, on december 2, 2012 at 21:08

    Rör ihop vilja, kärlek, humor, hopp, ett bra läkemedel och en himla massa tålamod så blir det en reli bra medicin! Hoppas hoppas hoppas så innerligt att du ska fixa denna omgång också!
    Styrkekramar i mängder!

  13. Sara said, on december 3, 2012 at 09:16

    Det gör ont i hjärtat att läsa vad du har skrivit den här gången.
    Jag har barn själv och vet exakt hur det känns.
    Freya kommer att klara sig, hon är ju en del av dig och du är en stark man.
    Du kommer att leva vidare som en del av henne om det värsta händer. Ge inte upp.

  14. Mona said, on december 3, 2012 at 17:17

    Hej George.
    Jag undrar ofta hur både du och Sara kan vara så starka. .( Jag beundrar er.)
    Jag är också helt säker på att Freya har denna styrka i sina gener + att hon lär sig av er…
    Massor av styrkekramar till er alla tre<3

  15. Maria Milano said, on december 3, 2012 at 18:44

    George:
    Tomorrow afternoon we’ll be sending you lots of love and positive energy from: Brockville, Ontario San Diego, CA-Los Angeles, CA-Cincinnati, OH Richmond-UK Trelleborg-Lund-Bromma-Sweden Berlin-Germany Verona-Lake Lecco-Milan-Livorno-Rome-Italy Kobe-Japan!!!

  16. Anette said, on december 3, 2012 at 20:18

    Styrke kramar till dig och din familj…..

  17. tiptip said, on december 4, 2012 at 10:02

    Du är ju underbar som alltid. Yes kärleken Freya och Sara hjälper dig.

  18. Karin said, on december 4, 2012 at 17:39

    Jag önskar dig all styrka att kämpa dig igenom detta också. Vi är så många som tänker på dig och får styrka genom din kamp. Jag hoppas att du känner det och att det kan hjälpa dig på vägen. All kärlek till dig och din familj.

  19. Cecilia Svensson said, on december 19, 2012 at 03:41

    Hej George!
    Jag är Saras kusin från bröllopet. Svärfar är min farbror. Jag bara ler o ler f maken t styrka som ni uppvisar får man leta efter. Sara har alltid varit varm, smart o lite tuff. O söt. Tänk att hon hittat en krigare som du George. Varmaste hälsningar till er familj. Jag tänker hälsa på i fina Gårdstånga. Har släktforskat lite om min o Saras farfar. Hans mor o hennes föräldrar är fr Gårdstånga. Så d är ju hemtrakter! Hälsa Sara att jag kommer o hälsar på, om jag får, men jag hör av mig per mail. Fin blogg du skapat, George! Styrkekramar från mig


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: