George med Liemannen bakom axeln

Öppet brev till Freya

Posted in survivaL by georgeschottl on juli 29, 2012

Jag har börjat skriva en del brev till Freya som är till för henne att läsa när hon blir äldre.
Det är inte så att jag känner att min egen bortgång är väldigt nära förestående men jag får inte heller lura mig själv, jag har levt med Malignt Mesoteliom sedan (ovetande sedan 2004-03) diagnosen 2006-10 då den var spridd i hela kroppen.

Allt kan hända och därför vill jag publicera dessa följande brev för att få synpunkter och förslag inför de slutgiltiga breven.
Att tro att jag kommer leva hela vägen till hennes student eller bröllop är lite förmätet och kanske lite hybris-aktigt.
Så in case of så kommer det första av breven här för synpunkter…..kom ihåg att detta är ett utkast som skall fulländas!
Jag ser det som kanske  fem brev som täcker 5-årsdagen, 10-årsdagen, slutet på grundskolan, studenten, bröllopet och barn.
Att skriva ett brev till henne som kanske kan ge henne stöd, identitet och mer styrka att klara av perioder i livet.

Läs och fundera över min ord till mitt ljus i livet, till den som ger mig luft, till min kärlek Freya:

Älskade Freya                                                                                                                    2012-07-16 Gårdstånga

Idag gissar jag att det är din 10- årsdag och jag som skriver dessa ord till dig är din pappa.
Grattis på din underbara Födelsedag.
Jag hoppas verkligen att du är lycklig och att ditt liv är så pass underbart som jag och din mamma hoppas att den kan vara.
Att finnas för dig gör jag med min själ, min kropp har kämpat så länge, min kropp har kämpat så hårt mot cancern att jag har slagit alla rekord i överlevnad, allt för din skull!
Men jag, din pappa kan inte segra i alla strider, speciellt inte mot denna cancern. Så nu kommer ett brev jag skrev för många år sedan, ett brev som det nu är dags för dig att läsa!

Jag tänkte berätta lite om vem du är och vem din pappa var.
Jag har väldigt svårt för att berätta vem jag är/var så jag berättar hur jag vill vara, vad jag eftersträvar och hur jag vill att du skall vara som person.
Det jag kan säga med garanti om mig själv är att jag älskar dig, jag älskar dig mer än livet, jag älskar dig mer än luften jag andas, jag älskar dig mer än allt annat för du är det mest fantastiska som finns i världen.
Din farfar var ett lysande ljus på vänlighetens himmel, farfar Sten stod upp för de svaga och försökte alltid stoppa dem som använde makt för att kontrollera och förslava andra människor.
Din farfar skulle avrättas för att han skrev för de svaga, för att han stod upp mot de onda och för att han stod stadigt och rakryggat för sin egen åsikt.
Om du tittar noga på en av tavlorna så ser du en konstig sak, en kompass i bly som sitter i en tavla, det var den kompassen som din farfar använde när han flydde med sina vänner från döden mot friheten!
Kommunismen och dess ondska drev farfar att fly från sitt hemland och börja om livet i Sverige, farfar har du träffat många gånger och ni två, du och farfar är otroligt lika!
Ni verkar kommunicera på ett eget sätt, ni verkligen älskar varandra.
Vi har sett bilder på farfar när han var liten bebis och han liknar dig på pricken!

Du skall vara tacksam för livet, för det kan vara svårt ibland.
Du skall lyssna och respektera andra människors åsikter även om de inte stämmer överens med dina, det är varje människas rättighet att göra sig hörd!
Kräv att andra skall respektera dina åsikter så som du respekterar deras!
Tänk alltid goda tankar och gör gott för andra!
Kan du hjälpa andra är det något du skall eftersträva.
Tänk alltid med ett öppet sinne och lita bara på din egen instinkt, ifrågasätt alltid för dig själv om du gör rätt.
Kunskap är trygghet, kunskap är makt, kunskap är grunden för att kunna hjälpa andra så läs, studera och fundera.
Motgångar är viktiga upplevelser, motgångar formar och stärker dig!
Vårda motgångar lika väl som du vårdar tur och medgång, vi lär oss alla av våra misstag och vi gör alla misstag.
Det viktiga är hur vi lär oss av våra misstag och hur vi går vidare efter misstag!
Att leva livet med bara medgångar och tur gör att man blir för lite ödmjuk och ödmjukhet är jätteviktigt.
Ta hand om dina vänner, värdera dem högt och ta dem ej för givet.
Vänskap måste odlas och skötas om!
Försök se dig själv och dina val utifrån ett högre perspektiv eftersom hela världen runt omkring dig försöker påverka dig.
Lyssna på din mamma för hon är klok och först och främst skall du lyssna på din mamma för hon älskar dig över allt annat i världen!
Finns det någon i världen du kan vara trygg med om du är osäker är det din mamma!  Sara är bäst tillsammans med dig min Älskade Freya.

Var stolt över den person du är.
Låt ingen styra över dig och var inte rädd för NÅGON!
Du är stark, i ditt blod rinner mod, i ditt blod rinner ofantlig styrka! I ditt blod rinner vänlighet, ödmjukhet, snällhet och styrka, där rinner kraft att överkomma hinder som verkar vara omöjliga att överkomma.
Kom ihåg att när du växer upp kommer du att genomgå många olika faser som är en del utav att utvecklas och att till slut bli en vuxen individ!
Alla barn genomgår olika faser, vissa faser är underbara, andra är jobbiga.
I och med att jag inte kan vara med dig när du växer upp skriver jag detta till dig, först och främst för att du skall veta att jag älskar dig över allt annat men också för att ge dig det lilla stöd jag kan ge under dessa faser.

Din pappa!

 

George

35 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Eva Olofsson said, on juli 29, 2012 at 14:22

    ändra ingenting sååå fint skrivet

  2. Sven Oskar Herbert Lind said, on juli 29, 2012 at 14:36

    ”Let it be”…..LÅT DET VARA ….precis såhär som du skrev det NU George.Varje ord, varje mening …..
    Tack för att vi fick läsa..
    Sven Lindh i Mora

  3. Susanne said, on juli 29, 2012 at 16:13

    Tack för att du delar med dig! Ditt brev är så underbart fint skrivet! Det kommer alldeles säkert att uppskattas av Freya! Samtidigt är det så otroligt sorgligt att du behöver skriva det!

    Många varma kramar!
    Susanne

  4. A-K said, on juli 29, 2012 at 17:37

    Ett helt underbart brev å här sitter jag och bölar de enda jag kan tänka är att det är mycket att ta in för en tioåring … Å självklart hoppas jag att du slipper ge henne de utan kan berätta för henne själv den dagen hon fyller just 10.🙂

  5. Lena Moberg said, on juli 29, 2012 at 18:52

    Ja tycker de va ett fint brev som Freya kommer att läsa om o om igen …….hoppas att de får ligga i din låda i många år ! Lena

  6. Tony said, on juli 29, 2012 at 19:01

    Kan bara instämma med andra kommentarer.

    Även om vi inte precis delar ideologisk uppfattning så ska du ha en sak klar för dig, George. Jag hoppas innerligt och uppriktig att brevet inte ska behöva komma till den användning som det är avsett för.

    Du är en mycket fin person och jag både hoppas och förväntar mig att du fixar den avskyvärda sjukdomen som du drabbats av.

    Med varma hälsningar

    Tony

  7. Sister Moonshine said, on juli 29, 2012 at 20:34

    Det känns nästan som att råka komma över ett brev som jag inte har rätt att läsa. De kärleksfulla och personliga orden är så ömsinta och min strupe drogs ihop av tårar som jag inte vill gråta. Varje förälders mardröm är väl att inte få uppleva sitt barns milstolpar i livet. Mina döttrar är äldre än Freya, men jag kommer inte heller att få vara med på deras bröllop, deras barns födelse och deras födelsedagar. Det gör ont att tänka på. Det är vackert det du skrivit och jag undrar hur man gör. Ändra inget. Du har skrivit från hjärtat. Kram.

  8. Gunilla said, on juli 29, 2012 at 20:47

    Du är så klok och jag tror vi alla som är föräldrar ska skriva brev till våra barn men också till andra älskade då ingen av oss vet hur länge vi är kvar på jorden. Jag förlorade min far när jag var 3 år i en bilolycka och tänk om det funnits ngt från honom skrivet till mig ….. Jag skriver till min dotter då jag har en ärftlig sjukdom som även hon fått för att hon ska veta lite hur jag tänkt

    Och din fråga, ändra inget du skriver rätt för din …..

    Gunilla

  9. Therese Olsson said, on juli 29, 2012 at 22:27

    Underbart brev!

  10. Lena said, on juli 29, 2012 at 22:39

    Jättefint skrivet men du kanske skulle skriva det lite enklare, när hon läser detta är hon ju bara 10 år gammal detta brev passar henne bättre om hon är 15 eller 20 Hoppas du tål kritiken Kram Lena

  11. Ewa Larsson said, on juli 29, 2012 at 22:58

    Väldigt fint skriviet.Hoppas att du och Freya läser det här tillsammans.Ska du inte berätta lite om farmor också?
    jag tror att alla barn gillar att veta lite om sina rötter.

  12. S said, on juli 30, 2012 at 00:10

    Håller med alla andra här, men tror kanske att det passar bättre när F är lite äldre? En tioåring förstår nog inte allt du skriver…å andra sidan kan hon ju läsa det om o om igen senare. Klart jag hoppas, som alla andra, att du fortfarande finns tiill för henne när hon är tio år….:)
    Kram S

  13. max ( MaMo) said, on juli 30, 2012 at 04:25

    Inget fel med det vad du skriver, en fin tanke, och väldigt fin skrivit, men tänk
    själva, hur skulle det känna för dig, om att när du fyller 10, 15, 25 eller 50 år och
    få plötsligt en brev, av nån som du vet är troligtvis död sedan länge…särskild när
    du är barn… jag skulle bli skräckslagen… Om jag skulle få en brev, från min far ( han
    är nu död i 20 år, han dog från hjärncancer ) jag skulle tro att nån driver med mig…..
    Men tänk genom innan man beslutar en sånt händelse, man skulle ” kunna ” förstöra,
    eller ge ett psykisk obalans, i det livet av den personen, med en sånt grej, men tanken
    är bra !! Hoppas du har tänkt genom detta beslut väldig noggrant…
    Lycka till….och kom ihåg att bloggen finns kvar på internet, långt efter, du och jag
    inte mer finns…

    • Mia said, on juli 30, 2012 at 08:51

      Men bloggen är inte skriven till Freya… Visst ger den idé om Georges person och till viss del som far, men den är skriven för oss andra. Du kan inte jämföra den med personliga brev från en far till en dotter!!

  14. Mia said, on juli 30, 2012 at 08:47

    Min Daniel är tio år nu och han skulle absolut förstå och ta till sig budskapet i ett liknande brev. Han skulle definitivt bli glad över att man tänkt så mycket på honom och han skulle förmodligen behålla brevet bland sina käraste ägodelar och ta fram det ofta. Man ska inte underskatta ett barns kapacitet – det är fel att försöka undanhålla dem saker som man som vuxen kanske tror kan skada eller göra ledsen. Livet består inte bara av rosa skimmer. Om Freya måste läsa detta brev själv eller tillsammans med Sara kommer hon förmodligen gråta mycket, men det kommer att stärka henne ofantligt. Och OM du inte finns där hos henne har hon en underbar mamma som kan stötta, berätta och förklara, så även om Freys skulle ”komma i obalans” ett ögonblick kommer ditt brev att hjälpa henne. Jag skulle uppmana dig att skriva mer, kanske en dagbok om smått och stort, så att Freya kan läsa och minnas era gemensamma stunder i vardagen. Det borde faktiskt varje förälder göra oavsett om man är i din situation eller inte!!
    Själv hade jag ett fantastiskt förhållande till min mamma och vi pratade mycket, men ändå saknar jag pusselbitar och jag önskar innerligen att jag hade haft något nedskrivet från henne med hennes tankar och hennes vardag.
    Du gör rätt!
    Kram

    • max ( MaMo) said, on juli 31, 2012 at 03:48

      Jag vill gärna kommentera, din kommentar på min inlägg…Det är inte meningen att
      jag jämför en personligt brev mellan far och dotter, och bloggen från George ,
      Jag instämmer med brevet, Men ” önskar ” bara att George har genomtänkt beslutet
      väldig noggrant…. ( och förresten, jag tycker att bloggen ger en väldig bra
      översikt vad George är för en person, och var han går för )…han och Sara verkar
      vara underbara föräldrar…inget dåligt menad med vad jag har skrivit…..
      mvh max ( mamo )

  15. Karin said, on juli 30, 2012 at 09:55

    Underbart brev. Ändra inget.
    Dessa brev kommer att ge henne styrka och kraft genom livet. Det kommer ju att kännas som om du verkligen är med henne genom livet.
    Sen hoppas jag att du kommer att vara med länge. Kämpa på! Du är ju helt otrolig.

  16. Johan Olsson said, on juli 30, 2012 at 12:20

    Bara tt instämma med alla andra! Var väldigt fint brev men jag hoppas att du slipper ge henne dessa brev. Du skall istället få fira allt varenda år på plats och få krama om Freya! Du är en otroligt fin person och ger många hopp som inte har det så lätt. Man får en inre kraft om att fortsätta leva. Personligen har jag bara velat lämna denna jord många gånger då jag mått väldigt dåligt! Men när jag läser dina bloggar får jag tänka till lite extra!

    Hoppas att du blir av med denna vidriga sjukdom någon gång!

    Kramar Johan

  17. Mona said, on juli 30, 2012 at 14:01

    Så rätt tänkt av dig, du skall naturligt skriva dessa brev till Freya, det spelar ingen roll om du själv kan ge henne det på 10 årsdagen eller inte, jag är säker att hon kommer att vårda det väl resten av livet.
    Det är ju ett brev ifrån hennes älskade pappa.

  18. Annika said, on juli 30, 2012 at 14:13

    Hej George
    Har läst ditt brev och tänker så här. Håller med den av dina följare som skrev att just det här brevet, kanske ska ligga till sig tills Freya är något äldre. En tioåring behöver kanske ett lite lättsammare brev. Tio år är väldigt ungt.
    Över lag tycker jag brevet är bra. Dock känner jag att du kanske borde fundera över vissa ordval såsom följande ord: Kräv… du ska… tänk alltid… du skall vara… osv. Du pekar med hela handen och kanske kan du byta de där orden mot ord som exempelvis: Försök att… det är bra om du kan… det är bra om du försöker att… tänk på att andra… ja, du förstår nog vad jag är ute efter George. Lite mera nyanserat ordval där, så att Freya får ledning men inte styrning. Det är så lätt att vi som vuxna, med våra erfarenheter – och kanske speciellt i ett brev av den här karaktären, när vi vill så mycket och vårt barns bästa – går in och försöker styra upp, istället för att vägleda och låta personen känna in och välja förhållningssätt.
    Vi kan aldrig kräva saker av andra, tror jag. Vi kan önska och hoppas, men inte kräva. Om vi utgår från, och förmedlar till våra kära, att vi har rätt att kräva, så finns risken att vi förmedlar en bild av verkligheten som inte existerar. Så lite ändrat ordval där i textraderna. I övrigt ett fantastiskt fint brev att läsas av Freya i 15- 18- eller 20-årsåldern.
    Ha det gott George. Kram på dej

  19. Gunnbritt said, on juli 30, 2012 at 16:01

    Hej
    Känns som lite pekfinger!
    Du ska, kräv osv
    Man ska aldrig säga till ett barn; DU SKA!
    Kräva respekt, nej, nej respekt är något du förtjänar, inget du kan kräva!

    Ett barn på 10 förstår mycket men detta är till någon äldre

    Du skriver att det är svårt att säga vem du är? Du vill skriva Hur du vill vara, men varför det stämmer ju inte med vem och vad du är!

    Att intala ett barn att inte vara RÄDD FÖR NÅGOT! —— FEL
    Helt fel i dagens samhälle
    Lär henne att vara försiktig i stället och vad allt det innebär i olika situationer
    Det finns ondka i vår värld på många olika sätt och ställen

    kram

  20. Inga-lill Lellky said, on juli 30, 2012 at 20:12

    De här breven kommer att vara ”guld värda”.

  21. En medsyster said, on juli 30, 2012 at 21:37

    Det är många fina och kloka tankar. Men om jag har förstått dig rätt har du tänkt att ge ett brev när hon är tio och nästa när Freja fyller femton. Fem år är en oändlig tid för ett barn, även ett år är en oändlig tid! Du har så mycket klokt att säga och så mycket kärlek att förmedla att det nog räcker till ett brev till varje födelsedag.

    Innan Freja fyller tio kan dessa brev vara mycket enkla, kanske vart och ett med ett foto från dig och henne i olika situationer där du berättar hur roligt ni hade då och hur oändligt gärna du skulle vilja vara med nu när hon fyller X år. Du kan undra om hon tycker om att cykla, simma, vad som är hennes älsklingsfärg, enkla vardagliga saker som ju en pappa vill veta. När hon blir större kan du ge henne lite livskunskap i varje brev.

    Fotona kan börja med en bild på er när Freja var nyfödd, och hur stolt och glad du blev att få vara pappa. Kanske med en liten historia vad som hände när hon var riktigt liten, det kan även ett förskolebarn förstå och det är sådant du, men ingen annan kan dela med henne. Eller så kan du spara en teckning som du tyckte var speciellt fin och beskriva vad den betyder för dig.

  22. En nadra eva said, on juli 31, 2012 at 01:00

    George.
    Brev är underbart i alla lägen men speciellt om inte det talade ordet finns kvar.
    Jag håller däremot med flera ovan som skriver att detta brev kanske skulle vara bättre lite senare i Freyas liv.
    Har en tioåring själv och minns (faktiskt) hur det var i den åldern själv. Det jag tror hon vill ha mer av är DIG. Bilder av sin pappa – inte foto utan beskrivningar som bara du kan dela med dig. Kanske kan du trots allt hitta och beskriva DIG. Ge henne berättelser om din barndom, dina tankar då. DET är något som barnen älskar. Att kunna tänka på dig i samma ålder, vad du hade för drömmar (och vad det blev av dem) vad du hittade på för bus, vad du gjorde bra, vad du var rädd för, hur du klarade av svårigheter.
    Kanske kan du koppla det till gissningar om hur hon tänker om livet och om sig själv, hennes rädslor och glädjeämnen.
    Men framförallt – skriv. Ord för din skull och för henne.
    Guld värda är rätt beskrivning.

  23. Johanna - en mamma på Limhamn said, on juli 31, 2012 at 12:27

    Något jag gör till mina barn inte för att jag ör sjuk utan för att man glömmer så snabbt, är att skriva dagbok. De har varsin som jag fyller med vardagsminnen, speciella händelser, deras utveckling och mina känslor för dem.
    Jag skriver inte varje dag men en dag i veckan kanske eller när det känns extra viktigt.
    Ett lätt sätt att spara minnen på…..

    Väldigt vackert brev du skrivit!
    Kram, Johanna

  24. Undersköterska på "ettan" :-) said, on juli 31, 2012 at 15:23

    Läser din blogg ibland. Vilken kämpe, make o pappa du är.. Så fint brev till lilla Freya. Hon kommer säkert älska o uppskatta dina brev. Hoppas det dröjer många år innan hon behöver läsa ett utan dig dock… Mina tårar rinner ner för mina kinder… Tänk om alla barn hade kunnat få en så fin present på sin födelsedag som ett personligt brev av sin förälder. Ett bevis på hur älskad man är. Man skall aldrig underskatta ett barn.. Min pappa gick bort när jag var 9 år gammal. En kompis mor tyckte det var så hemskt och oansvarligt av min mamma att låta mig få vara med på hans begravning… Hon sa det även till mig vad hon tyckte om att ett barn skulle vara med på en begravning… Visst var det en av mitt livs jobbigaste dagar , men jag kommer så väl ihåg den dagen och skulle nog aldrig förlåta min mamma om jag inte hade fått vara med den dagen… Önskar dig o de dina många lyckliga år tillsammans🙂 Brukar mest läsa din blogg lite då och då för att se hur du har det då du och din kamp verkligen har rört mitt hjärta så mkt, men med tanke på breven till Freya var jag tvungen att skriva en liten kommentar… Så fint skrivet och barn klarar sånt bättre än vi vuxna gör dom är förståndigare än vi oftast tror….

  25. Ingrid said, on juli 31, 2012 at 19:10

    Klart att du ska skriva brev till Freja, men varför inte skriva detta brev som ett personligt brev BARA till henne som du älskar allra mest. Ja, inte till oss, bloggläsekretsen alltså. Varför ska vi komma med goda råd eller synpunkter, det handlar ju om kärlek från far till dotter. Inte läser vi andra brev i vanliga fall…
    Strunta i förhållningsregler, de kommer hon ändå inte att följa oavsett om du är död eller levande, men skriv att detta att hon föddes var det mest fantastiska i ditt liv. Att du alltid finns hos henne. Lycka till och jag hoppas att du kommer att vara vid Frejas sida många många år till.

  26. Gunilla said, on juli 31, 2012 at 19:47

    Mycket kloka, vänliga och kärleksfulla ord, med en trygg och lugn bestämdhet som vi alla törstar efter. Freya har de bästa föräldrar man kan önska. Kram och hoppas du får vara med länge än.

  27. Anette said, on augusti 1, 2012 at 09:26

    Ett sånt fint brev. Ändra inget det är perfekt som det är.
    Sitter här och tänker, ett sånt här brev skulle alla skriva (lite omskrivet) till sina barn. Även om man finns i deras liv.

  28. Martina said, on augusti 2, 2012 at 14:21

    Vilket fint brev! Dina brev kommer säkert att betyda oerhört mycket för Freya en dag i framtiden, tillsammans med allt möjligt som visar vem du är som person och din kärlek till henne.

    Jag förlorade min pappa som 5-åring och minns hur viktigt det var för mig under hela min uppväxt att läsa i hans gamla dagböcker och anteckningar, lyssna på kassettband, se videoinspelningar, höra folk berätta historier och så vidare – det blev ett sätt att skapa minnen av hans utseende, röst, dialekt, handstil, humor, egenheter… men bland det som betydde allra mest var nog det han sagt/skrivit om eller till mig.

    Freya kommer säkert att läsa breven många gånger i olika åldrar, och upptäcka nya saker varje gång hon plockar fram dem. Det är det faktum att det är DINA ord och tankar som kommer att göra breven ovärderliga!

  29. Renée said, on augusti 3, 2012 at 21:28

    Om jag vore en faderlös dotter skulle jag bli jätteglad över detta brev, säkert väldigt viktigt att få ett personligt brev sänt in i framtiden. Freja kommer att läsa detta brev tusentals gånger. Jag hoppas du kan ge detta brev till Freja på hennes 10-års dag för att visa vad du tänkte på för länge sedan.

  30. tina said, on augusti 5, 2012 at 21:43

    jag tror nog att ett brev kommer att bli uppskattat och det blir ju Sara som får se när det är lämpligt att ge henne det, det jag ibland undrar här i bloggen är att ingen får ha avvikande åsikter för då blir det tummen ner direkt, allas åsikter är ju viktiga och kan tillföra något till diskussionen, det tycker iaf jag

    lycka till med skrivandet

  31. Valeska said, on augusti 14, 2012 at 11:14

    Hej George!
    Tack för en fin blogg! Min pappa dog i cancer när jag var tvåochetthalvt. När jag blev äldre berättade min mamma att han hade bett henne förklara för oss vid ett bra tillfälle hur mycket han hade älskat oss. Den ”hälsningen” fick jag när jag var 13 (tillräckligt gammal för att förstå), och den betydde så mycket! Att växa upp utan sin biologiska pappa betyder inte att man sörjer konstant, men det blir en lucka som inte kan fyllas av någon annan. Man är så nyfiken på hur han var och vilka egenskaper man kan ha gemensamt med honom. Tyckte han om musik, var han bra på att köra bil, vad gjorde honom glad eller ledsen – även små detaljer känns viktiga. I min familj förnekade man in i det sista hur sjuk han var, så det fanns inga funderingar på att skriva brev till oss barn eller bearbeta upplevelsen på andra sätt. Det var andra tider då, på 70-talet. Lycka till med ditt brev, och jag hoppas att du får många år till med Freya!
    Valeska

  32. Nina said, on augusti 28, 2012 at 16:27

    Hua, jag får ont i magen av att du ens behöver göra detta, men det är beundransvärt!
    Jag tycker att du är inne på helt rätt spår, det första brevet ( typ vid 10 år) skulle kunna vara enklare.
    Å andra sidan kommer hon läsa det tusentals gånger under åren så hon kommer förstå allt.
    När mina barn var i den åldern o var ledsna över att gammel mormor inte levde, det är ju en känslig ålder när dom börjar förstå det där med liv och död, då fick dom skriva lappar som vi tejpade på en helium ballong och släppte upp till gammel mormor, det pratar dom ofta om fortfarande.

    Jag hoppas att du inte behöver skriva så många brev utan att du stannar länge hos dina tjejer!

    Allt Gott
    /Mamma-Nina

  33. Jennie said, on september 8, 2012 at 23:54

    Rörande brev, sitter här med tårar på kinderna.
    Ramlade tillfälligt inom din blogg idag. Stå på, du är stark!!
    Mvh Jennie


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: