George med Liemannen bakom axeln

Olycksfylld dag men ändå rakryggad…..

Posted in survivaL by georgeschottl on juni 9, 2011

Ja, dagen började ju lite illa i förrgår när jag upptäckte att min plånbok med alla kort, kontanter och kvitton var borta….men som man säger så kommer en olycka alltsomoftast  inte ensam.
Dessa olyckor verkar färdas i flock och  när de väl hittat en lämplig plats att leva på (som olyckor oftast gillar att göra) så parkerar de sig på denna plats och drabbar oss intet ont anade personer!

Följande har hänt igår:

1
Jag välte en handikapp-parkeringsskylt och demolerade en parkerad bils motorhuv och stötfångare.

2
Sara körde på Svärfar Claes bil med vår andra bil.

3
Sara föll och stukade foten när hon klev ut ut sina föräldrars hus.

4
En räkning på huset blev tillrättad och blev 19000 kronor dyrare (och tyvärr är det helt rätt)

5
Freya har blivit förkyld och har sår i halsen.

6
En bloggläsare har totalt missförstått gårdagens inlägg och skrivit en kommentar som gör mig mörkrädd över personens dystra mörka bild av en ljus värld, en mörk värld där liv inte uppskattas eller älskas då han inte anser att det var rätt att Freya kom till världen på grund utav rent ekonomiska skäl.

Ja det var en kort sammanfattning av vad som hände igår, det var faktiskt ganska avårt att le eller skratta vilket jag inte gjorde förrän jag kom hem till Saras föräldrars hus och fick träffa mina älskade två töser i familjen.

Det här med handikapp-skylten  kändes verkligen onödigt.
Jag skulle handla en liten grej, ett litet verktyg för 24 kronor på Biltema i Malmö.
Jag hade kört dit och parkerat på en handikapp-parkering då jag har tillstånd för detta.
Parkeringsplatsen var markerad med en skylt som inte är nedgrävd i marken utan skylten står i en ”betongsugga”.
Denna skylthållande betongsuggan stod på kanten/diket utav en regnuppsamlingsränna som  är ca 1 dm djup.
När jag handlat och åter satte mig i bilen och lossade handbromsen så rullade bilen framåt några cm och träffade handikappskyltens stolpe, eftersom marken sluttade rejält ner i diket välte skyten….rakt på bilen som stod nos mot nos med min bil…….
Skruvar och bultar gjorde massiva hål och rejäla repor i plåt och plast när skylten föll och jag svor intensivt!
Högt och intensivt svor jag en svavelosande radda av ord som inte passar här! .

Det fanns ju inte mer att göra än att ringa polisen på 11414 och uppge mitt regnummer smat den skadade bilens regnummer och be dem om namn och telefonnummer till ägaren.
Polisen var väldigt hjälpsam och snabb och bara inom någon minut hade jag ägarens namn och hemnummer.
Jag gick in igen till Biltema och frågade om de hade ett högtalarsystem så att jag kunde efterlysa ägaren till den skadade bilen men tyvärr så saknar den butiken ett sådant högtalarsystem.
Det fanns inte mer att göra än att skriva en lapp med alla mina  uppgifter på och sedan sätta mig och vänta på att ägaren till bilen skulle komma ut ur butiken.
Det tog nog inte mer än 20 minuter innan killen som ägde bilen, en äldre man, väldigt trevlig och glad man som  var mer intresserad av min Defender än sin egen bil.
(Det fanns ju inga skador på min bil eftersom jag inte kört på skylten med kraft utan bara vält den )
Den första reaktionen som förvånade mig var att mannen blev glad över att jag stannat kvar och inte kört därifrån utan att ge mig tillkänna.
Så hedersam räknar jag med att vi är i Sverige idag. Smitare är väl en ovanlig sak idag?
Jag fick reda på vilket försäkringsbolag mannen hade och och jag ringde och anmälde skadan till hans bolag så att han slapp det problemet, det var ju ändå jag som orsakat skadan…

Till slut var vi klara, skakade hand och önskade varandra en trevlig fortsättning och jag körde vidare till Sara.
Jag ringde från bilen (från mitt handsfree-system) och då berättade Sara att hon kört på Claes bil när hon körd in på uppfarten…..
Tjohhooooo, det blir bara bättre tänkte jag!

När vi väl skulle lämna svärföräldrarna och köra hem med en trött och grinig Freya så trampar Sara fel när hon går ut genom dörren och stukar foten!
En timme senare när Saras fot var lindad och ispåsen borta insåg vi att vi nog inte kunde sätta Sara i en av bilarna och köra hem, vi fick lämna en bil där nere och jag fick köra familjen hem .

Det enda som som gör att mitt leende bleknar är kommentaren från en skeptisk man som förutsäger min död och kritiserar Saras och min vilja att bli föräldrar.
Att kritisera mig gör inget, att kritisera Freyas existens, att ens kritisera livets existens gör mig ledsen över att denna personen ser livet så svart och mörkt!
Livet måste hyllas och levas, det är inte min rättighet, det är min skyldighet!
Jag står rak i ryggen och stolt över att jag bejakar livet, att jag gör det rätta för Sara!
Jag står orubblig i min avsikt att försöka LEVA under min sjukdomsperiod och förhindra min död med livets och glädjens hjälp!

George

Annonser

36 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Camilla said, on juni 9, 2011 at 09:44

    Ville bara ge en liten uppmuntrande kommentar. Jag tycker att du har gjort helt rätt som har satsat på din familj trots din sjukdom. Det finns ju ingen som kan garantera att finnas kvar under hela barnens uppväxt, eller kunna garantera att ekonomin fungerar. Det kan komma plötsliga hinder för alla. Och du är ju knappast själv om beslutet heller. Sara vet väl mycket väl vad ni har gett er in på.

    Stor kram från en läsare som följer dig, men sällan kommenterar. Jag tycker du är så klok och varm.

    • monica said, on juni 9, 2011 at 20:20

      Det var det otäckaste jag läst,vilken vidrig kommentar.Jag läser med glädje din blogg och önskar dig all lycka med din fina familj,bry dig inte om sådana människor de är bara missnöjda med sitt eget liv.

  2. Emilie said, on juni 9, 2011 at 09:53

    Du är så bra! Glöm inte det!

    • georgeschottl said, on juni 9, 2011 at 11:54

      Tack, verkligen tack! George

  3. Kattis said, on juni 9, 2011 at 09:59

    Ja jisses! Tyvärr är det väl så att ingen olycka kommer ensam… Tycker nästan synd om den skeptiske. Vilken tragisk värld han/hon måste leva i! You go George!! Du är en förebild för många cancersjuka och deras anhöriga (däribland mig). Låter som om du får pyssla om dina flickor nu 🙂 Hoppas de kryar på sig!

    • georgeschottl said, on juni 9, 2011 at 11:54

      Tack, ett jttetack! George

  4. Maria said, on juni 9, 2011 at 11:27

    Nämen vilken enorm otursdag ni har haft!!! Efter en sådan dag kan allt förhoppningsvis bara bli bättre…!

    Ett ljus på cancerhimlen kan jag dela med mig till dig av – min kära mamma som fick sin obotliga cancer 2007. Hon har varit på två olika röntgenkontroller. Den nya läkaren ringde efter bara en röntgen, han ringde dessutom snabbt, ingen onödig väntetid på besked! Eller som min mamma sa – han kunde ju lika väl ha väntat på båda svaren innan han ringde, men istället ringde han för att han visste att jag ville ha svar så snabbt som möjligt! Hon var oergört glad för detta, både för att han ringde och för ordet ”oförändrat”.

    Sköt nu om er, ta hand om varandra och fortsätt njuta av livet!

    • georgeschottl said, on juni 9, 2011 at 11:53

      Jttemassivt gigantgrattis! Hlsa sin mamma frn mig med en bamsekram!

  5. Johan Olsson said, on juni 9, 2011 at 11:49

    Ni ÄR och förblir bäst på denna jord George….glöm inte det!!!!!

    • georgeschottl said, on juni 9, 2011 at 11:54

      Tack, verkligen ett stort tack till dig! George

  6. Monica said, on juni 9, 2011 at 13:01

    Själv backade jag in en soptunna härom dagen. Den välte, givetvis, och jag trodde att det var det hela – men ICKE. Baklyktan på bilen hade gått sönder, och numera byter man inte sådant själv. Bilen måste var byggd RUNT baklyktorna – jag kan inte tolka det på annat vis. Man måste ju för #*5&^ till en verkstad bara för att byta en glödlampa.

    Nåväl, jag kom till verkstaden (auktoriserad) och fick prata med en man. Konversationen lät som följer:

    Monica: – Jag har blivit attackerad av en soptunna.

    Mannen: – Var den grön?

    Monica: – Ja.

    Mannen: – Jag förstod det – det är de gröna som är de mest aggressiva.

    Ha en bra dag, Gerorge och ta hand om dina krassliga damer!

    Hälsningar

    Monica

  7. Pernilla said, on juni 9, 2011 at 13:04

    Barn är det mest underbara som finns och orsaken till att hela världen existerar och ger livet mening!!! Kram

  8. S said, on juni 9, 2011 at 13:18

    Försök tänk bort trollen! Om man ska börja prata om vem som äger ”rätten” till liv eller föräldraskap är man ute på tunn is. Jag tycker ni är helt fantastiska och en enorm inspiration för många – så lyssna på oss andra istället! 🙂 Önskar dig mindre olycksfyllda dagar framöver!

  9. Gina said, on juni 9, 2011 at 14:05

    Fick som barn lära mig att hålla tyst om jag inte kan säga något snällt. Visst kan man ha andra åsikter men varför ventilera detta och som anonym? Vi är många som tycker du och Sara gör rätt men en enda person som tycker annorlunda stjälper ju allt. Försök fokusera på de positiva kommentarerna.

    Kram till hela familjen!

  10. Jenny said, on juni 9, 2011 at 14:46

    Go George!!!

  11. eija said, on juni 9, 2011 at 15:10

    Alla kan väl dö när som helst . Men han som skrev var nog bara ledsen och bitter över något helt annat. Kanske avundsjuk på att du verkar njuta av livet. Det tror jag kan provocera.

  12. maria Harrysson said, on juni 9, 2011 at 15:26

    George SKIT i vad andra tycker bara du och din familj mår bra!

    Jag tycker du/ni har gjort rätt som satsat på familj och levt vidare trots din sjukdom.

    För vad ska man annars göra? Lägga sig ner och dö! Nej verkligen inte.

    Du har och ger hopp till andra cancer sjuka.

    Kram Maria.

  13. Helen said, on juni 9, 2011 at 16:54

    Att det finns sådana tokar som missunnar andra att få barn, galet! Helt galet!
    Ni gjorde helt rätt som skaffade barn för att ni ville, ni visar andra att det inte är omöjligt. Ni inspirerar till liv trots motgångar, många (även folk som inte lever/levt med cancer) har mycket att lära av er!
    Alla kan ju dö när som helst, kanske borde inga då skaffa barn…….

    På tal om alla olyckor så har du/ni väl fixat er ranson av otur nu. Från här kan det bara bli bättre.

    Kramar till er alla! Helen

  14. Tuvan said, on juni 9, 2011 at 17:03

    Store mannen…..

    Vad vore världen utan barn….
    Vad vore världen utan kärlek till sin nästa….
    Vad vore världen utan glädjen att få njuta av andras eller sina egna ”lyckokorn”……..
    Vad vore forskningen utan människo”kaniner”… som visar att det visst går att hoppas fortfarande…
    JAG bara frågar….o vet svaret…. mycket kallare o kärleksfattigt….

    Njut, busa, fortsätt ge/ta emot kärlek o omtanke…..
    Vi/alla behöver dig mycket länge till på jorden….

    Kärleken livet o medmänniskan är störst, det visar du dagligen………

    Bamse-kramar till dig o din familj som får njuta med/av dig

  15. Karlavagnen said, on juni 9, 2011 at 18:02

    Nu har jag inte läst den kritiska och förmodligen okänsliga kommentaren – MEN VILL BARA GE DIG EN ELOGE till att du höll huvudet kallt igår med allt som hände och stannade kvar för att prata med motpartens bil. Trodde jag var ensam om att göra sådant. BRA GJORT!!!

    Njut av din familj!

  16. Annelie said, on juni 9, 2011 at 18:19

    Nu bara måste jag kommentera.
    (länge sedan nu)

    Alltså..sådana kommentarer kan du mentalt gräva ned bakom ditt mentala utedass.
    De hör hemma bland sådant man inte vill befatta sig med.

    Du/NI har så mycket stöd bland oss som inte kör med sådana elaka kommentarer så att den nedgrävda skiten ger gödsel åt våra rosor.

    Ni är bara SÅÅÅÅÅÅ bra!
    Keep on going

    //Annelie..

  17. lettan said, on juni 9, 2011 at 18:21

    Det är bra George, stå på dig bara. När man som ”skeptikern” skriver elaka kommentarer borde man ju åtminstone vara så pass stor att man kan använda sitt egna namn och inte en pseudonym. Han har nog ett ganska tråkigt liv som missunnar andra att få glädje i livet.

    Jag önskar dig allt gott och att du får vara kvar här på jorden så länge det bara går tillsammans med din lilla familj.
    Många kramar ”Lettan” eller som jag heter Lilette Andersson

  18. eva said, on juni 9, 2011 at 18:30

    Hej! Barn är livet, ha det gott och ta hand om er!
    Kramar Eva

  19. Maria said, on juni 9, 2011 at 18:42

    Hej och hå…finns så många negativa, bittra människor!
    Jag vill bara säga att Freya är nog väldigt tacksam för att hon fick komma till världen och extra glad att hon fick komma till just er!
    Jag hoppas verkligen hon får ha sina båda föräldrar hos sig tills hon blir vuxen, men även om så inte skulle vara fallet är väl hennes liv värt allt ändå, eller hur!
    Tycker att det lixom var självklart att du skulle sätta barn till världen och få sprida din glädje och din klokhet vidare. Och det kommer du göra långt efter att du är borta(vilket som sagt dröjer många år till)!

  20. Ingrid said, on juni 9, 2011 at 20:06

    Till Geoerge: I denna ljuva sommartid,gå ut min själ o gläd dig vid ,
    den store Gudens gåvor.
    Kramar:Hallandskusten

  21. Kerstin said, on juni 9, 2011 at 22:12

    George: Såklart ni gjort rätt i att vilja ha barn. Att det sedan lyckades är ju en otrolig förmån och källa till den största av lyckor. Eller hur man nu ska uttrycka sig. Såklart ni har gjort rätt med att få lilla Freya. Och självklart har vården gjort rätt som bekostat detta. Jag har själv två små underverk i form av IVF-barn och har genom dem fått tillgång till den största lyckan, givetvis.

    Apropå smita, två av mina bilar har blivit påkörda och buckliga vid tre tillfällen. Nu snackar vi inte småbulor utan intryckt dörr och intryckt framskärm. Vid två av tillfällena smet förövaren. Vid det tredje tillfället var påkörarens bil inte körduglig från platsen.. annars hade jag nog tyvärr stått där lång i ansiktet den gången också. Så enligt min erfarenhet är det ovanligt att de som gör åverkan på andras bilar stannar kvar och tar sitt ansvar.

    Jag har misslyckats ett par gånger.. och tagit konsekvenserna. Men, så är jag ju varken smitare eller lögnare. 🙂

    Kramar till familjen!!

    / Kerstin

  22. Emilie said, on juni 9, 2011 at 23:28

    du inspirerar mig varje dag både i vardagen och i mitt arbete med svårt sjuka cancerpatienter.

  23. Eva Berglund said, on juni 10, 2011 at 10:20

    Läser fortfarande din blogg varje dag, men kommenterar inte så ofta längre.
    Men nu måste jag.
    Det är inte alla förunnat att få ett litet barn, så dom som kan ska ta tillvara den möjligheten när det går.
    Inget liv, nytt eller gammalt kan värderas efter kronor och ören.
    Att få den möjligheten och våga ta den trots sjukdom, är att visa att livet ska levas fullt ut.

    Glädjs åt din lilla familj och strunta i avundsjuka och bittra människors kommentarer..
    ”stå på dig, annars gör någon annan det”
    Stor lycka önskar jag dig.
    Eva B.

  24. Anita T said, on juni 10, 2011 at 22:32

    Har inte läst din blogg på ett tag då mycket annat händer omkring mej nu. Men längtade efter att läsa lite om hur Du och din lilla familj har det. Blev väldigt ledsen och besviken över att någon kan vara så totalt hjärtlös och känslokall och ha åsikter om Freyas vara eller
    inte vara. Jag som trots att vi inte känner varandra blev så otroligt lycklig när lilla tjejen kom till världen att tårarna forsade på mej.
    Dessutom har du genom din blogg gett mej , i en mycket svår och sorglig period i mitt liv, hopp om att man kan leva vidare trots
    att personer som betyder mycket för en går bort. Oj vilken lång mening! Vad jag vill ha sagt är George, du är kanonbra och jag
    väntar fortfarande på din bok!? Kramar i massor!

  25. Salem da Sakre said, on juni 11, 2011 at 00:07

    Hej George!

    Jag har läst din bloggen ett lång tag menjag läser andra ockå och kommentarerna. Du har en fin familj och hunden men många andra skriver också som jag läsre i din bloggr. En skillnad mellan Sverige och mitt land är att all kan säga att jag tycker så. MEN I bloggen blir ibland annan arga när du säger din vilja och några annat tycker inte så..

    Demokrateni är viktig, George. Jag tycker att demokrati menas att alla får säga uttryck för vad de tycker. Din blogg handlar om det som jag inte vet hemma. Mina vänner blir sjuk men har inte doktor som kostar svår. manga har inte baby och kan inte väntar.

    men vill George inte aatt man säger det som inte är samma som du ser? Måste jag se om du för att skriva? Nu är dom arg för att skeptis tänker en annan idé. Men bloggen din ock andra finns med kommentarer. och vad vill du med mitt skrivaa kommentera – är det bara bra att ha dina tankar?eller får man tanka inte som du? det är importante från den som läser och är ny svensik. Jag vill uttrycka politik från social demokrati och vara med.ö. kan jag skeiva min riktiga tankeideologogi i din kommentar eler ska jag säja tyst och vara stum? Provar skriver svenska men kan English svårt bättre.

    Med v’nlig hälsning

    Salem da Saakre

  26. Inger said, on juni 11, 2011 at 01:41

    Kärlek är ju ursprunget till liv ! Freya är kärlek, enkelt och fulländat.

    Man ska inte förneka kärlek oavsett vilken skepnad den kommer i. Det är sorgligt att någon vill förneka kärlek och liv till andra människor.

    George, du är fanastisk för du ger ljus i mörkret och du ger hopp till de hopplösa och du ger verklighet med sälta och sötma till oss som läser bloggen.

  27. Karin said, on juni 11, 2011 at 02:36

    George! Jag har ganska nyligen fått veta att du bloggar. Sen dess har jag läst din Blog, från allra första inlägget, till nu. En lång och fantastisk resa, fylld av vilja, tro,hopp och kärlek! Jag träffade dig i egenskap av personal, då du fick din diagnos, så jag vet vilken alldeles speciell livsgnista du har.
    Att du och Sara har fått Freya, är som en gåva från livet självt. Som ett bevis på att Livet inte låter sig förutsägas, inte av någon.
    Låt inte bittra cyniker, eller demokratiivrare som fått företeelsen uttrycksfrihet om bakfoten, lura dig att ödsla den kraft som du i stället kan lägga på annat. Dig själv, din familj,era hundar och alla som läser det du skriver,och som får styrka från din orubbligt positiva inställning. Den kraften och den styrkan som du delar med dig av, den är alldeles speciell. Den får oss alla att känna att med kärlek och med en vilja som är som livsgnistan själv, är ingenting omöjligt. Och det, det är något som är så värdefullt, att det aldrig går att sätta ett pris på.
    Allt Gott
    /Karin

  28. anette said, on juni 11, 2011 at 16:36

    Det finns ingen annan än en själv som bestämmer hur man lever sitt liv.
    Det finns inget rätt o fel…… man lär sig leva livet efter hand.
    Mina pojkar är det bästa som hänt mig i mitt liv.

    Och Freya är det bästa i ditt liv, njut av henne och hennes framsteg.
    Längta efter hennes första steg, ord, första gången du får trösta henne när hon gjort sig illa.

    Livet är till för att levas tills den dagen vi lämnar jordelivet.
    Lev, skratta, gråt, känn ilska.
    Men lägg inte någon energi på personer som stjäl av din energi det är HAN inte värd.

    Kramizar och många varma tankar Anette

  29. Inkan o Ligan said, on juni 12, 2011 at 09:08

    Harj inte läst det som var menat mot Freya. Kan utan några som helst problem förstå VAd det stod och till viss del kanske försöka förstå hur den personen tänker.
    Att medvetet få leva upp, kanske, utan en pappa. Men ingen vet ju så varför ifrågasätta.
    Jag är så glad att ni får uppleva liten gosnos.
    stor Kram till er alla
    Kram

  30. Marie Tranberg said, on juni 12, 2011 at 10:17

    Alla har rätt till en åsikt, det betyder bara hur man framför sina åsikter, personangrepp är inte okej, men eftersom bloggar ofta är offentliga ,därmed så kommer ibland åsikter från andra som man kanske inte själv tycker om, och det vore ju tråkigt om vi alla tyckte likadant, att en person skriver sina åsikter och inte håller med det som skrivs på bloggen, så blir han direkt beskriven som bitter och att hans liv är si och så, då gör man ju samma sak, man skriver negativa saker om en person som skriver sina åsikter.

    Det finns många människor ute i världen och i vårat samhälle som har det väldigt svårt, många är drabbade av sjukdom, har 2 st nära anhöriga som har drabbats av cancer, något vi kämpar med varje dag, jag och min sambo har kämpat med våran ekonomi i många år, och haft det svårt, men jag är inte bitter för att det finns andra som har det bättre, för alla är vi olika, jag gör det som är bäst för mig och min familj, och äntligen så ser det ljusare ut, jag kämpat med föräldrar som både druckit under hela min uppväxt, samtidigt som jag blev mobbad ända upp till gymnasiet, min pappa tänkte endast på sig själv, min mamma ville inte lämna honom för hon ville att jag skulle ha 2 st föräldrar, men det hade jag inte , jag hade en mamma som gjorde allt, min pappa skötte sitt jobb, men drack alla helger, och högtider, och varje gång mamma åkte till Finland och jag och pappa var själva hemma så drack han.
    Så alla människor ska inte ha barn, eftersom de prioriterar fel.
    Jag hade klarat mig endast med min mamma, för så var det ju. Jag hade ingen annan , förutom min mamma, fick ingen hjälp från skolan, angående mobbningen, vilket resulterade i att självförtroendet var nere i botten, och det har tagit flera år att få tillbaka det igen.
    Jag är inte sämre människa för att jag inte har barn, jag har en underbar sambo och 3 hundar, de är min familj, en familj kan se olika ut, att min bästa vän dog när vi var 14 år, hon som fanns där i alla lägen, det tog länge innan jag kom över det, vet inte om jag har gjort det ännu, och det har snart gått 16 år men saknaden finns där.
    Min morfar dog när jag var 17 år, mitt stöd här i livet, fick alzaimer och såg hur denna hemska sjukdom drog bort honom från oss och han blev en annan.
    Att min sambos morbror som vi står väldigt nära, fick besked den 13 december att han hade fått spridd prostatacancer, min mamma fick besked 14 december att hon hade fått malignt melanom, det var som en bomb som föll ner……ingenting kändes viktigt…förutom min mamma och min sambos morbror….
    Min mamma som jobbat hela sitt liv, tagit hand om mig och blev pensionär förra året, skulle drabbas av detta, hon blev opererad och allt ser bra ut, men det blir kontroller och inget solande på 1 år, men så länge hon får vara frisk så är jag tacksam för det är det viktigaste.
    Min sambos morbror som endast är 52 år gammal, opererades, de tog bort en pingisboll stor tumör från pungen, följdes utav cellgifter, där vi fanns och stöttade och hjälpte, många gånger hade han för låga blodvärden så det blev endast 3 cellgiftsbehandlingar, och vi trodde inte det skulle gå vägen, men som ett mirakel så hade cellgifterna minskat tumören och spridningen så det blev operation igen, där man tog bort prostatan och urinblåsan, och man har gjort en ny utav tunntarmen, det blev 1,5 v på sjukhus, sedan var han så bra så han fick komma hem, nu har han kateter och påse, och tyvärr fick han urinvägsinfektion i veckan så han är tillbaka på sjukhus, men får komma hem idag eller imorgon, men efter att påsen tas bort så måste han ha kisstider, för han känneri nte när han är kissnödig, men allt är bättre än att mista livet, vi är så tacksamma att han finns här, för han är den person som betyder så otroligt mycket, alltid hjälpsam ,även fast han själv var dålig, sådana människor borde det finnas flera utav……
    Alla har vi våra lass i detta liv, och det betyder inte att vi är mindre värda för att vissa inte har genomgått motgångar, det är så livet är , vi är alla lika viktiga och vi är alla värda att vandra på denna jord, många gånger jag undrat vad meningen med livet är, jag har inte kommit på det ännu, men jag tar en dag i taget och försöker göra det bästa utav det, tackar för att jag får uppleva en ny dag, ber för mina nära och kära och är så glad och tacksam att jag fick någon i mitt liv som älskar mig för den jag är…..det är största gåvan för mig…….tack för en inspirerande blogg……

  31. Kerstin said, on juni 13, 2011 at 22:13

    Fler borde iallafall prova leva lite som du gör.
    Vi skulle då ha en finare och bättre värld.

    Kram till er alla tre


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: