George med Liemannen bakom axeln

Beslut som dödar….

Posted in survivaL by georgeschottl on april 12, 2011

Jag är ett av de säkraste och mest tydliga bevisen för att forskningen räddar liv!
Jag har vetat om detta sedan jag började våga tro på röntgenbeskeden som sade att mina tumörer står stilla!
Malignt Mesoteliom…smaka på orden…när jag blev diagnsotiserad år 2006-10 så var överlevnaden i denna sjukdom endast 8 månader…
Nu år 2011 har överlevnaden halkat upp till 9,5 månader….
Här sitter jag och skriver dessa ord till er alla och har överlevt sedan 2006!
Och allt detta är tack vare vilja och den ack så viktiga forskningen!
Jag har blivit pappa, jag har fått uppleva det jag aldrig trodde var möjligt, jag har upplevt timmarna på förlossningen med min älskade Sara, jag har upplevt den där känslan att få hålla mina nyfödda dotter i famnen just tack vare forskningen!

Jag har fått uppleva våren igen, jaghar fått uppleva stormar och regn, jag har fått uppleva jular med all den glädjen som finns.

Jag har fått uppleva tid med mina vänner och med min familj!
Jag har fått uppleva sorg när vänner har gått bort, jag har fått uppleva bajsblöjor och kaskadspyor från min dotter!
Jag har fått uppleva allt det som gör ett liv värt att leva tack vare forskningen!

Sverige har varit en ledande forskningsnation!
Precis som i Ishockey, Curling och Tennis har Sverige varit det land som sticker ut i mängden som ett litet pytte-land som levererat stora forskningsresultat som har betydelse!
Sverige har varit ett land som levererat räddning och lindring för ett fantastiskt stort antal sjuka världen över!

Men inte nu längre!
Något har hänt!
Något har försämrat viljan att klara av det svåra!
Något har försämrat forskningsmentaliteten i Sverige
Något har försämrat resultatnivån i Sverige med hela 45%…

Och det fortsätter att minska…
Hur kan detta ske?
Varför!

Forskningen sker ju för oss själva och för våra barn!
Varför inser man inte detta!
Man skjuter sig själv i foten i och med att nästan hälften av forskningen i Sverige har försvunnit på 7 år!

Vad det slutligen leder till är att antalet liv som skulle räddats utav den Svenska forskningen ersätts av ett stort antal kalla gravstenar!

Tänk om, gör rätt!….för er egen skull och för era barn

George

Komplettering gjord 2011-04-12

Prövningar av läkemedel på patienter är en central del i den medicinska forskningen.
LIFs årliga FoU-enkät bland de forskande läkemedelsföretagen visar nu en accelererande minskning av den patientnära forskningen i Sverige.
Läkemedelsföretagen lägger, i den internationella konkurrensen, i ökande utsträckning sina prövningar i andra länder.
– Vi är mycket oroade av utvecklingen, säger Anders Blanck, VD i LIF. För att stärka Sverige som forskningsnation måste det finnas tid och bra förutsättningar för forskning i vården.
– Så är det inte idag. Våra företag får svårare och svårare att få möjlighet att samarbeta med kliniker och specialister, därför att sjukvårdshuvudmännen inte tillåter och prioriterar forskning.
Det är tiden och inte pengarna som är problemet, eftersom forskande läkemedelsföretag betalar sjukvården för dess kostnader i samband med prövningar.
Läkemedelsföretagens startade kliniska prövningar har minskat med 45 procent sedan 2004, och antalet prövningscenter (kliniker där prövningarna genomförs i vården) har halverats, liksom antalet patienter.
Det sker idag forskning i Sverige på sjukdomsområden där många nya innovativa behandlingar är på gång, bland annat inom de nya biologiska läkemedlen.
Men om hälso- och sjukvårdens intresse för kliniska prövningar inte ökar, så kommer Sveriges position som forskningsnation och som tillverkningsland för läkemedel att allvarligt hotas, och svenska patienter går dessutom miste om chansen att få pröva nya lovande behandlingar.
– Inom det pågående arbetet med regeringens läkemedelsstrategi kommer LIF att arbeta för att vi sätter tydliga mål för hur vi vill förbättra situationen, säger Anders Blanck. Det gäller att alla aktörer – hälso- och sjukvården, industrin, myndigheter och staten – gemensamt identifierar hindren och vidtar åtgärder. Målet bör vara att antalet startade prövningar i Sverige ska öka med 20 procent på tre år.
Annonser

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Malin S said, on april 12, 2011 at 20:57

    Jag undrar också varfør man inte inser detta.. Jag ær sjælv en av de forskare som har insett att skall man kunna bedriva forskning så måste man tyværr ge sig ivæg från Sverige. Det har på senare år skett drastiska førsæmringar inom forskningsfinansieringen och då framfør allt nær det gæller etableringspengar till yngre forskare som ønskar starta egna grupper. Jag tror verkligen att det ær det som ær det verkligt farliga før svensk forskning, før det leder till att yngre forskare væljer utlandet eller industrin och på sikt kommer det att utarma den så viktiga grundforskningen.

    Jag hoppas verkligen att det gørs något snart før att vænda den hær utvecklingen før annars kommer vi att hamna långt efter.. Men vi får væl se vad som hænder. Sjælv befinner jag mig i Danmark numera før hær ær faktiskt førutsættningarna mkt bættre æn så længe, men det går åt samma håll hær med tyværr.

  2. Carina said, on april 12, 2011 at 21:22

    Du är bara helt fantastisk! Var får du all vilja och styrka ifrån. Du levererar enorm energi varje gång du skriver.
    Kramar i massor till dig…

  3. Mia said, on april 12, 2011 at 21:36

    Vilket otroligt viktigt inlägg. Tack för att du uppmärksammar detta!

  4. SaraH said, on april 12, 2011 at 22:18

    Håller med!

    Skickar norrlandskramar till Er och hoppas Ni får en underbar vår!

    //SaraH

  5. Ulla Jansson said, on april 12, 2011 at 22:35

    I Sverige ska vi inte ha några människor som blir sjuka, det kostar för mycket. Varför då kosta på forskning????? Låt alla dö då blir det billigare och alla friska starka människor kan få mer i sina lönekuvert. Jag har kanske missat nått?!?!?

    Önskar Er familj en skön, härlig, underbar VÅR. Hoppas ni kan njuta i fulla drag. / Ulla.

  6. Tess said, on april 12, 2011 at 22:43

    Jag förstår inte hur man kan sluta satsa på forskning och lägga pengar på vård, omsorg och barnomsorg. Där som pengarna behövs och är VIKTIGA. Nej, istället ska skattepengar finansiera så att de som har pengar ska ha mer pengar.

  7. Karlavagnen said, on april 12, 2011 at 22:46

    Bra fråga, men glömde du inte Freyas fisar i din lista över upplevelser? 😉 Hur mår svärfar? Bara bra hoppas jag.

  8. Monica said, on april 13, 2011 at 09:12

    Hej Du otroliga inspirationskälla!
    Det du skriver är otroligt upprörande och borde komma på första sidan i dagstidningen!
    Eftersom du är ett känt ansikte för många och har den funktion du har inom cancervärlden borde det vara en självklarhet att detta kommer till allmänhetens kännedom.
    Du är en kämpe och har en unik förmåga att på ett sakligt men ändå otroligt empatiskt och mänskligt sätt framföra statistik, forskningsrön och inte minst berätta utifrån den drabbades perspektiv. Jag har skrivit det förut och gör det igen — det borde vara lika naturligt för oss vårdpersonal (och alla andra medborgare oxå för den delen) att lika självklart som att stämpla in oss – läsa din blogg!!!
    Tack för att du finns!
    PS! jag tipsar gärna pressen om just detta blogginlägget, om du orkar/vill göra en artikel DS!

    • georgeschottl said, on april 13, 2011 at 09:45

      Hej och tack Monica Varsgod och tipsa p! Allt som leder till att fler verlever cancer r rtt sak att gra! Kram George

  9. Annica said, on april 13, 2011 at 15:12

    Hittade av en händelse till din blogg! Jag följde himlen kan vänta när det gick på tv. Det var verkligen ett program som berörde väldigt djupt. Har många gånger funderat på hur det har gått för dig och Sara! Blev så otroligt glad för er skull när jag såg er på tv förra året och ni berättade att ni skulle bli föräldrar! Ta hand om dig!

  10. bernie baard said, on maj 10, 2011 at 15:01

    Bäste George!

    Jag har nu äntligen fått möjligheten att kontakta dig tack vara ett möte på en fest.
    Där träffade jag Katarina Radtke ( f.d. restaurangchef på Värbacka ) och kollega till Dig.
    Hon berättade att hon följer din blogg och ditt öde kontinuerligt.

    Jag är så tacksam för att hon givit mig din adress då jag har undrat så hur det går med dig. Du är ju fantastisk och kämparglöden hade du ju redan när du arbetade på Amica.
    Underbart att du fått uppleva att få en dotter med din älskade Sara.
    Ledsamt är att du drabbats så hårt och att du får lida så mycket. Det är inget som du förtjänat.
    Jag har nu gått i pension och ägnar mig åt hus och hem i stället för gäster.
    Jag har också drabbats av cancer men förhoppningsvis är jag frisk nu.

    Sjukvården kan ju vara fantastisk och jag hoppas att de även i fortsättningen gör sitt bästa för Dig.

    Stor kram

    Bernie


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: