George med Liemannen bakom axeln

grr, det slutar inte….

Posted in survivaL by georgeschottl on september 29, 2010

Daimi, den vackraste av vovvar, en fantastisk vän som stod stadigt på sina fyra tassar sitter i hundhimlen.
Även hon drabbades  av cancern, cancern påverkade hennes hormoner och hon visade tecken på smärta och kraftfull aggressivitet….jag börjar tro att cancern valt ut oss av personliga skäl!
Vi har svårt att prata om vår familjemedlem som ej längre finns kvar, rösten spricker och vi vänder bort ansiktet……..sorgen är påtaglig…

Jag lovar att fortsätta sparka cancern på kulorna, jag lovar att hata, hata intensivt. Jag lovar att hata cancern med så stark intensitet som möjligt!
Allt mitt hat skall stå som ett hinder i cancerns väg så att jag bara kan älska resten av livet!

Jag skall hata cancern som hindrar Hans & Anita att få det aktiva liv de vill ha, det gemensamma aktiva liv som mogen ungdom får ha, skall få ha!
Jag skall hata cancern som gett Henrik & Maja ett liv boende på sjukhuset, jag skall hata cancern hos Annette för att den vågar hota henne, jag skall hata cancern som besökt Ewa L. Jag hatar cancern som besöker Lena & Magnus!
Jag HATAR cancern som tagit så många liv, så många vackra liv och som placerat så många nya stjärnor på natthimlen!

Men resten av livet, Sara, hösten, vindarna, solen, gödeseldoften på landet, alla fantastiska grannar här i Gårdstånga, våra familjer, våra vänner, alla dessa har jag kraft att älska!
Alla dessa har min vänskap och min beundran och tacksamhet!

Utom Saras handläggare på försäkringskassan som kör med falskspelarstil och spelar ett oschysst spel! Där är kärleken på klar ”subzero”

George

Annonser

18 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Malin S said, on september 29, 2010 at 21:54

    Ni är ta mig f*n helt fantastiska, du och Sara..!
    Mitt i alltihop som ni råkar ut för och mitt i sorgen efter en älskad familjemedlem så skriver du ändå så att man känner hopp och värme..

    Jag hjälper till att hata från mitt lilla hörn.. Och apropå den där handläggaren så borde såna typer borde sitta någonstans där solen aldrig skiner..

  2. Tina said, on september 29, 2010 at 22:02

    Hej George!

    Jag hatar cancern med dig till 100% för att kunna älska allt det vackra jag har kvar i livet till 100%! Om jag så själv ska dö på kuppen så gör jag det sparkandes cancern på kulorna, som du säger!

    Sorgen över att mista någon till cancerdjävulen, oavsett människa eller husdjur, är något som ingen borde få uppleva, men som många av oss tyvärr fått uppleva alltför många gånger och på så oerhört horribla sätt. Hoppas ni kan finna lite tröst i att lilla Daimi nu är en liten vacker skyddande stjärna eller ängel som vakar över er!

    Styrkekramar till er ❤

  3. Karin said, on september 29, 2010 at 23:34

    Kram till er från Karin som är dagmatte ibland.

  4. Annica said, on september 30, 2010 at 00:12

    Så jäkla trist med Daimi. Uppriktigt ledsen för er skull. Jag hör så många hundar, vars ägare är drabbade av denna skitsjukdom, som blir drabbade. En kvinna som hade både bröstcancer & cancer i livmodern, hade också två tikar. Den ena tiken fick juvertumörer & den andra tiken fick således cancer i livmodern. Tillfällighet? Inte vet jag. Men jag vet att våra hundar är så pass oegoistiska så jag skulle inte bli förvånad om de försöker överta skiten från oss… Kanske inte så mycket tröst i ert elände, men det är en fin tanke ändå. Kramar till er!

  5. Christain said, on september 30, 2010 at 08:36

    Tungt att läsa detta George. Beklagar verkligen sorgen. Har själv en hund och vet vad de betyder för oss. Jag hoppas ni hittar en ny hund snart och att ni inom tid kommer kunna njuta av de fina minnen som Daimi gav under sin tid i livet

    Mvh
    Christian

  6. Ulla said, on september 30, 2010 at 09:08

    Jag vet hur smärtsamt det är att mista sin hund. Det är en sorg så svår som någon annan sorg. Jag kan fortfarande gråta över min älskade Raya.

  7. annika said, on september 30, 2010 at 10:56

    Jag hjälper också till att hata cancern. Som tog min pappa tidigt, som drabbat både min mamma, min syster och mig och alla andra oskyldiga! usch vilken jäkla sjukdom. Så sorgligt med Daimi, hoppas hon har det skönt i hundhimlen nu! kramar Annika

  8. Ingalil said, on september 30, 2010 at 12:09

    STYRKEKRAMAR ❤ <3<3

  9. Ada said, on september 30, 2010 at 14:31

    Beklagar sorgen. Visst är det hemskt när man måste skiljas från ett älskat husdjur? Hur mår den lille voffen, saknar han Daimi?
    Hittade en länk som kanske kan vara av intresse:

    http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.458295-fel-att-neka-gravida-sjukpenning

    kram
    Ada

  10. Margit said, on september 30, 2010 at 16:51

    Här är något att hata (citat ur tidningen Journalisten.se):

    Meter Television söker patienter som drabbats av en obotlig sjukdom till en TV-dokumentär. Gärna någon med framgångsrik karriär eller en vacker kvinna som varit fotomodell. – Absurt upplägg. Det känns som en brainstorming utan brain, säger Ulf Torstensson, överläkare i Skellefteå.

  11. Maria said, on september 30, 2010 at 18:43

    Hatar all cancer och hoppas det kommer en bot för detta elände som drabbar så många, så hårt…

    Samtidigt vill jag inte bli uppäten av hatet (även om jag har både korta och långa stunder av hat) . Jag vill istället använda min tid till att älska och njuta av allt det underbara här i livet,…

  12. Johan C said, on september 30, 2010 at 19:20

    Hej, tråkigt med allt som hänt med FK och er fina hund 😦

    ang. FK så läste jag idag på AB en artikel om fler som råkat ut för samma sak.
    dvs gravidakvinnor som blivit nekade sjukpenning trots att deras graviditeter
    varit så besvärliga att de inte kunnat jobba.

    Nu har dock FK fått bakläxa av Hovrätten att det var fel att neka
    kvinnorna sjukpenning.

  13. Marie Lundqvist said, on september 30, 2010 at 20:34

    Jag känner så med er.
    Jag hjälper till att sparka på denna djävulska sjukdom. Hata! Så mycket sorg och lidande den för med sig.

    En varm kram och medkännande kram till er.

  14. Jessica said, on september 30, 2010 at 20:44

    Kämpa på! Vi är många som tagit er till vårt hjärta och som håller tummarna för att idioterna på FK ska mjukna, många som lider med er då många är hundägare och älskar dom till evigheten och tillbaka. Försök kämpa så länge ni bara kan, vi står bakom er.

    Kram från mig

  15. Åsa said, on september 30, 2010 at 21:26

    Låter som om Sara och jag har samma handläggare på fk, för inte kan det väl finnas två lika stora oempatiska paragrafryttare i samma organisation… eller? 🙂

  16. Erik said, on oktober 1, 2010 at 00:40

    Hej George var ett tag sen jag tittade in här. Beklagar förlusten av din hund. Vet hur det känns att förlora ett husdjur som ju blir en kär familjemedlem. De som inte själva har haft husdjur vet inte hur det känns. Hoppas du och Sara får en fin höst nere i Skåne och att allt går bra med födseln…/Mvh Erik

  17. Kristina said, on oktober 1, 2010 at 10:45

    Hej George,
    Jag läser alla dina inlägg men kommenterar inte så ofta.
    Nu vill jag bara beklaga sorgen av er avlidna hund – förstår att han betytt mycket för er.

    Men jag vill framförallt uppmärksamma er på ett inslag i både TV och tidningar ang gravidas rätt att få sjukersättning vid gravidetet. Det togs en dom härom dagen där Fsk fick på näsan. Jag kan kolla upp detta mer om ni vill?

    Kram till er båda
    Kristina

    • georgeschottl said, on oktober 1, 2010 at 12:47

      Tack grna, det hade varit bra med mer information om den domen. Det vi har frsttt n s lnge r att det primrt handlar om fogsmrtor som primr orsak till sjukskrivning som ej blivit godknd. Att det ven r stor sannolikhet att domen verklagas till hgsta domstolen frn denna senaste domen i hovrtten. rendet har gtt p under fyra r och har dmt till frskringskassans nackdel ven i en tidigare dom, men verklagades av frskringskassan till hovrtten dr kassan nu frlorade. I Saras fall r det inte fogsmrtor och har aldrig handlat om fogsmrtor utan handlar om krampliknande smrtor i buken, kraftigt illamende i samband med smrtorna samt extrem fatigue. Detta r tecken p att fostret hller p att aborteras…. Drfr gick Sara till lkaren fr att hlla koll p fostret, lkaren sjukskrev Sara….. George


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: