George med Liemannen bakom axeln

WOW!

Posted in survivaL by georgeschottl on september 12, 2010

Sover, sover mängder, jag undrar varför jag är så trött?

Dagens vakna timmar har gått åt att uppdatera min försöks-site, den där Clinical Trials för Svenska cancerstudier.
Jobbet att göra en liten uppdatering tar några dagar i månaden, att göra hel uppdatering är som ett heltidsjobb.
Därför försöker jag att få den nya uppdaterade Kliniska Studier-siten jag skall bygga klart att vara smartare och enklare men med mer information.
Jag inser när jag läser mina egna ord på forsknings-siten att jag klart usel på pedagogiska resonemang och tydlighet…..

Jag har precis med blandade känslor av stolthet och önskan att hjälpa läst de som vanligt vackra och svåra orden som kommer från Hans Malmbergs tankar.
Jag känner igen motgången till en viss del, att vissa dagar blir annorlunda och bättre än man räknat med trots att man blivit bryskt och ovälkommet påmind om kroppens ändrade kapacitet.
Dagarna kan bli fina ändå, men att vara låst i fängelset till kropp tack vara cancerns härjningar är ett hinder som känns som ett av de högre hinderna.
Envisheten har ofta i mitt liv vunnit över den logiska vetskapen att min kropp inte kommer klara dagens planer, det är skönt att se att Hans envishet är lika stor om inte större!
Go Hans, and Hans for President!

Henrik och Maja, vad kan man säga om deras situation?
Det är en otrolig berg & dalbana av motgångar och kamp när medgången kommer.
Deras liv verkar vara fullt av det där klart definierade priset man får betala!
Motgången kommer utan kostnad, motgången kommer kraftfullt och starkt med full energi men
de båda, Henrik & Maja står starka i stormen, de betalar med vilja och kampkänsla, de betalar med sin egna kroppar och sin egen styrka och nu verkar pokalen vara nära!
De verkar ha slängt in så mycket energi i kampen att motgångarna verkar vilja springa och gömma sig med svansen mellan benen och med ynkliga pipande ljud!
Vi hoppas alla för Er skull att motgångarna har fått sin sista käftsmäll och sin tydligaste pungspark, vi hoppas och önskar att Ni båda nu i livet bara kommer att få medgångar!

George

Annonser

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Karin said, on september 13, 2010 at 00:34

    Vill bara lämna ett litet avtryck. Lycka till med dina uppdatering. Tack för att du delar med dig till oss bloggläsare./K

  2. Mirjana said, on september 13, 2010 at 00:40

    Hej!

    Jag läser en underbar bok.
    Den heter Kärlek, Medicin och Mirakel,
    En kirurgs erfarenheter av cancerpatienters märkliga förmåga att bota sig själva,
    av Bernie S. Siegel.

    Han, kirurgen berättar att han var en gång på en meditations kurs och kursledare ville att de ska hitta en inre vägvisare.

    ”Jag kände all den skepsis man kan förvänta sig av en mekanisk läkare inför en sån övning. Men jag satte mig ned, slöt ögonen och följde instruktioner. Jag trodde inte att det skulle fungera, men om det nu gjorde det, väntade jag mig att få se Jesus eller Moses.Vem annars skulle våga dyka upp inuti huvudet på en kirurg?
    I stället mötte jag George, en skäggig, långhårig ung man……”

    Jag undrar nu om det är ditt alter ego som hemsöker sig till kända kirurger och berättar för dem hur de ska behandla cancerpatienter och ger dem kloka råd….

    ”George hjälpte mig också upptäcka saker inom medicinen som jag inte hade sett förrut. Jag såg att undantaget inte bekräftade regel när det gällde tillfrisknande. Om ett ”mirakel”, som ett bestående tillfrisknande från cancer, inträffar en enda gång, så äger det giltighet och får inte avfärdas som rena turen. Om en patient kan åstadkomma detta så finns det inget skäl till att andra inte kan göra det också. Jag insåg att läkarvetenskapen har studerat sina misslyckanden när den borde ha lärt av sina framgångar. Vi borde ägna mer uppmärksamhet åt de exeptionella patienterna, de som oväntat tillfrisknar, i stället för att stirra oss blinda på alla de som dör enligt det vanliga mönstret.”

    Det måste ju vara DU som har inspirerat såna upplevelser….

    kram//Mirjana

  3. christina said, on september 13, 2010 at 07:47

    Hej!
    Åter, Du berör på ett underbart sätt i allt du delar med dig till oss. Vilken kämpe Du är. Tack för att du lär oss vad som är viktigt.
    Ch

  4. Annette & Dragan said, on september 13, 2010 at 11:11

    Du är underbar George. Massor med kramar till dig och familjen.

    A&D

  5. Maria said, on september 14, 2010 at 01:10

    Detta inlägget skulle jag ha skrivit långt mycket tidigare. Jag skulle ha lämnat ett spår efter mig den där kvällen när jag satt och läste alla dina inlägg. Tårar blandades med skratt och jag insåg då vilken stor människa du är. Du skriver fantastiskt och den som inte blir tagen av dina ord och det du går igenom har förmodligen inte tillgång till sina känslor. Jag beundrar din styrka och tackar dig från djupet av mitt hjärta för att du delar med dig.
    Dina inlägg ger mig styrka och inspiration. Jag har själv inte cancer, men såg min styvfar sakta tyna bort och på något vis har din blogg hjälpt mig att sortera mina känslor kring denna sjukdom.
    Jag har haft förmånen att få jobba några år tillsammans med Sara och i våras korsades våra vägar igen! Vi besökte Ystad Saltsjöbad med ett gäng poliser och då förstod jag att ni gick i väntans tider – Sara gav mig sin öl till middagen ;-).
    Det finns en del saker som man kan vara alldeles säker på och det är att ”livet” kommer till två fantastiska människor, att det du gör kommer att göra en skillnad och att jag, oavsett vad, alltid kommer hålla på dig och Sara!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: