George med Liemannen bakom axeln

Bakslag som skall övervinnas

Posted in survivaL by georgeschottl on september 9, 2010

Igår hade mina smärtnivåer ökat enormt, igår var jag på samma nivå som för två år sedan.
Idag har det ökat ytterligare, nu ligger jag på samma nivå som för tre år sedan.
Det var då mina problem började i samband med cellgiftsbehandligens olika faser, idag brottas jag med samma problem som då, jag kan inte hålla i bestick, en telefonlur eller nycklar.
Bara att inse att jag inte ens kan hålla i en telefonlur i mer än trettio sekunder är förgrymmande irriterande (inga svordomar på denna bloggen inte)
Jag kan inte sitta på hårda stolar utan bara använda mig av mjuka fåtöljer eller soffor….
Jag ogillar bakslag skarpt!

Självklart så kopplas min logiska del av hjärnan in, jag är mer nyfiken på hur och varför jag har fått detta bakslaget än att sitta och tycka synd om mig.
Att försöka lista ut VARFÖR detta sker kan ju hjälpa mig att bli av med problemet helt och hållet…

Dock tror jag att det är en liten infektion i kroppen som lockar fram de där högre klingande nivåerna, kombinerat med oro över Daimis tumör samt min egen lungröntgen som sker nu på Tisdag.
Det är dags för den där 12-veckors röntgen igen, den som är så viktig för framtiden, varje 12-veckors röntgen ger mig nytt och starkare hopp varje gång….

Nu är det dags att lämna stolen, 8 minuters sittande är tillräckligt för att musklerna skall ”brinna”, nu skall denna skåning vyssa gott i horisontellt läge!

Vi hörs imorgon
George
Min vilja är stark men att den skulle vara så stark att jag inte en påverkas av alla dessa händelser är osannolikt

Annonser

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Linda said, on september 10, 2010 at 00:17

    Lider verkligen med dig!! Önskar verkligen att du slapp ha så ont.

    Tråkigt att höra att Daimi inte heller mår bra. Usch, cancer borde inte få finnas vare sig hos människor eller djur! 😦 Mina egna monster i kroppen lämnar mig tyvärr inte heller ifred. Fick tyvärr dåliga besked efter förra läkarbesöket.

    Skickar över så mycket positiva tankar och varma kramar jag bara kan och hoppas på att de hjälper lite grann.

    God natt och hoppas smärtan håller sig i schack så pass att du får sova gott.

  2. S said, on september 10, 2010 at 10:29

    Mera kraft och goda tankar kommer här! Hoppas du får bra besked på tisdag och ni får bra besked om Daimi också.

  3. Anita T said, on september 10, 2010 at 10:56

    Ja? Hur kan man trösta och peppa på annat sätt än att skriva en kommentar om hur mycket vi tänker på Er och hoppas att smärtan snabbt ger sig. Lite varma kramar (för-
    siktiga) sitter väl inte heller i vägen!!!!
    Anita T

  4. Tina said, on september 10, 2010 at 18:33

    Hej George,
    ja ingen är väl så stark att man inte påverkas av andras kamp och smärta. Då vore man nog inte särskilt mänsklig, eller i varje fall inte medmänsklig.

    Hoppas din smärtnivå sjunker nu så att du får det lite mer drägligt och kan sitta där du vill och hålla i det du vill 🙂

    Hur gick det hos veterinären igår – har jag missat något eller är det nästa torsdag ni skulle dit med Daimi för att kolla tumören? Min lille och jag håller tummar och tassar!

    Styrkekramar och extra styrka inför tisdag om jag inte skriver innan dess!
    Tina

  5. Iréne said, on september 10, 2010 at 20:39

    Hej du kämpe,
    Jag önskar så att du slapp ha ont!
    Iréne

  6. Inkan o Ligan said, on september 11, 2010 at 17:58

    Jag kan inte göra annat än skänka pengar till cancerforskningen så att alla som du och dina vänner får det bättre.
    Kram


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: