Livet med cancer

Hur beskriver man livet med cancer?
Hur förklarar man bäst hur det är att leva med cancer?
Hur förklarar man bäst hur man skall leva med cancer?

Vi börjar med den mentala inställningen! Basen i hur man hanterar skitsjukdomen…
Det kommer fler avsnitt om livet med cancer….

Det finns så många cancer-George, en cancer-George för alla de olika situationerna man möter i cancerlivet.
För varje moment i livet från diagnosen fram till idag så gällde det att anpassa mig, att omforma mig själv för att möta de utmaningar och speciella påfrestningar som jag utsattes för.
Dessa olika tillstånd är mina cancer-george, mitt sätt att förändra mig själv beroende på hur väl min kropp hanterade behandlingen och beroende på hur min cancer utvecklades.
Precis som en person utvecklas från barndomen var jag tvingad att utveckla och förändra mig själv för att hantera sjukdomens påfrestningar.

Det finns en George som hanterade beskedet/diagnosen om cancern vars uppdrag var att hantera uppgifterna om att jag inte hade så lång tid kvar att leva.
En annan del av uppdraget var att hantera informationen som höll på att knäcka mig, informationen som fanns på ”stora stygga internet”.
Innan jag blev sjuk så var min första tanke när jag vaknade på morgonen om Sara och vårt underbara liv.
Varje natt EFTER diagnosen vaknade jag ca 15-20 gånger och den enda och första tanken som fanns var att medelöverlevnadstiden är 8 månader för Mesoteliompatienter.

Denna George var bara fokuserad att klara av att leva så pass länge att jag skulle VETA att Sara skulle klara sig.
Denna George:s uppgift var att bygga upp en enorm styrka för att hantera miljön som cancern och beskedet om min nära förestående död skapade åt mig.
Att sticka huvudet i sanden hade inte fungerat, då bygger man inte upp det nödvändiga hatet mot cancern, att sticka huvudet i sanden är en flyktväg bort från cancern.

Jag var tvungen att möta min hatade fiende i full kontakt, ta reda på hur fienden fungerar, hur den kommer att döda mig, hur den kommer att påverka mig, ingen information om fienden är för liten!
Kunskapsinventeringen om fienden är sann, Sun Tzu , militärstrategen som levde ca 500 år före Kristus skrev att man skulle lära känna sin fiende, även i kriget mot cancern är kunskapen om fienden av största vikt.
Devisen ”Kunskap är makt” är otroligt sann i kampen mot cancer, i kampen för överlevnad.

Det finns en annan George, en George som upprätthåller humöret och livsglädjen! Den George finns alltid för min egen skull, en sorts självhjälp till hur man inte tappar fotfästet, men även för att hjälpa omgivningens rädsla för mitt öde. Ett gott skratt förlänger livet, och jag försökte hitta så många skratt jag kunde hitta, tårarna fanns där alltid, men skratten var viktigare att hitta!
Denna George är den riktiga George, det Jaget som är det riktiga JAG!
Detta  Jaget höll på att kvävas av cancern men hittade tack vare allt stöd från Sara, familjen och mina vänner alltid ett skratt, ett leende och livets glädje! (Pappa, du är bäst, det får du aldrig glömma!)
Tack Boberg, Wessfeldt, Esser, Lindström, Wiklund, Iveberg och Savage Jones, tack för att ni alltid finns där….

Det finns ytterligare en annan George, en George som var så pass fokuserad på att klara sig igenom alla smärtfulla procedurer och motgångar.
En George som tog bort så många känslor som möjligt som inte var funktionella i kampen för överlevnad, vilja, glädje, hopp, kärlek, tron, envisheten var det som var tillåtet!
Förtvivlan, sorg och panik fick ej finnas, detta var tillstånd och känslor som ej var godkända av min hjärna!
Dessa tillstånd skulle förtryckas, de skulle låsas in tillsammans i det där rummet i skallen där man låser in smärtan och allt annat som gör ont!
Allt som gör livet svårare, som gör livet mörkare och mer smärtsamt är inte accepterat, det är förbjudet! Det enda som skall finnas kvar är viljan att Tänka Goda Tankar, att Göra Goda Ting, att överleva!

George