Present från min käraste

Posted in survivaL by georgeschottl on oktober 7, 2009

Nu har jag verkligen förvaltat en rejäl present från min älskade Sara!
En REJÄL förkylning, ont i kroppen, feber, huvudvärk…ja hela paketet har jag nu fått.
När en man har en riktig förkylning………..

Man får liksom lite mer tid över till annat när man snörvlar.

Idag har jag pratat med producenten av Himlen kan….och fått höra lite om våra inspelningsdatum från och med nästa vecka och framöver.
Här kommer jag nog med lite mer godbitar om vad som händer med de nya scenerna/inspelningarna…eller kanske inte….
Som det ser ut nu så är planeringschemat ganska fullspäckat i några veckor.

Vi kommer ju ändå att träffas allihopa på Martins begravning…i nästa vecka.

Min egen dödlighet börjar spöka rejält nu, mardrömmarna har börjat komma nu på nätterna. Det är även dags nästa vecka för min schemalagda röntgen på hur tumörerna står stilla.
Nu börjar jag tappa lite av det där tålamodet och lugnet, man börjar ju bli ganska van av att leva med rädslan för fler dåliga besked.

Men eftersom jag har massor av hyllmeter med gott humör och tonvis med lugn så lär jag inte tömma de reserverna innan röntgendagen!

Ha det bäst alla
George

8 comments

8 svar

Subscribe to comments with RSS.

Hans M said, on oktober 7, 2009 at 18:37

Självkritik är en tuff motståndare, George, du skrev i ett inlägg ”att jag är nog ingen bra bloggare”. Så får du inte lov att skriva, hur man definierar en bloggare kan ingen bestämma, allra minst en själv. Jag tror inte det finns en regel, det är bara att blogga på och blogga på igen. Det är en tryckventil av högsta kvalitet. Jag bloggar mindre och mindre så jag kan säga om mig själv att jag är inte en ”bra bloggare”.
Vare sig du snörvlar eller grymtar så finns det mycket av dig för att hålla fanan högt och låta den flaggan med gott humör och obruten tro flagga för oss alla.
Kul att höra att ”Himlen kan vänta” får vänta lite till, jag menar att programserien kommer igång och du har ett delmål till, att fixa det. Jag är ju så gammal att jag kan vara far din och mina mål har inte samma lyskraft som dina har. Men de delmålen finns, och det kan vara att till exempel planera en resa till Småland och ta sig hem igen. Allt utan jäkt, och med en sats pillerburkar som reskamrat.
Tankar i ensamhet mitt i natten är självförstärkande, tanken att få dåliga besked är svåra att kämpa emot när man ligger där mitt emellan sömn och verklighet.
Jag tänker på en amerikansk skådespelare som sade att han hade tur som vaknade upp med baksmälla för han visste att han skulle må mycket bättre frampå dagen. Till skillnad från alla andra som redan trodde de mådde bra.

Så vad svarar jag på tillvarons vanligaste fråga: ”Hur är det?”.
Får väl ta till en liten vit lögn och säga att det är ok och så sväljer jag några piller till.
Du har hyllmeter av gott humör, kraft och insikt, hela ditt rum med dessa hyllor är fyllda av din ande, din ”spirit”.

Gimme five!
/Hans.

Svara
Sara said, on oktober 7, 2009 at 18:54

Å vad kul att höra att det blir en fortsättning på Himlen kan vänta. Låt den vänta länge till nu!

Svara
Malin S said, on oktober 7, 2009 at 20:31

Först och främst: ett stort krya på dig! Förkylningar är stygga saker.. eller i alla fall ruskigt irriterande. Även för kvinnor.. 😉

Vad kul att höra att det blir fler avsnitt av ”himlen kan vänta”! Jag tror att vi är väldigt många som har tänkt över er som medverkade i programmet. Både på er huvudpersoner, men också på hur det har gått för era familjer och så..

Ha en skön kväll! Och hoppas att du kan hålla undan mardrömmar och andra otäcka tankar under veckan..

Svara
Anette said, on oktober 7, 2009 at 21:18

Krya på dig förkyld är ingen höjdare att vara.det blir en efterlängtad fortsättning av ”himlen kan vänta”,bäst att ladda upp med mycket näsdukar,dom gick åt vill ja lova.Tänker på er båda och ”skickar” lite positiva tankar.Kram

Svara
sabine said, on oktober 8, 2009 at 09:00

Krya på dig min store idol! För det har du verkligen blivit…har fått med mig en arbetskollega, som också tycker att du är helt Super…vi pratade om dig i måndags när vi jobbade ihopa och vad vi snackade…tur att inte chefen var där..då hade det blitt jobbavdrag,ha ha ha.
Om du orkar kan du kanske lägga in lite goa´middagstips här på bloggen..du vet det är ju snart helg.
Vet du när dom kommer att börja visa fortsättningen på Himlen kan vänta?
Så man kan boka in dom dagarna.
Krya nu verkligen på dig, kryp upp i sängen /soffan men en rolig film något gott att äta och någonting att dricka.

Svara
Madde said, on oktober 8, 2009 at 11:51

Här har det oxå varit förkylt… fy för den lede…… nu är det ” bara” lite hostan o snuvan kvar hos mig… Ingen svinis i alla fall- tror jag !

Himlen kan vänta tror jag många kommer att se..
Pratade med min kompis o hon sa precis att hon hoppades att programmet skullle återkomma ” fast det verkar kanske lite morbidt att längta efter att se hur de sjuka har det…”

Jag sa att Martin dött, att du levde o hade en sju jäkla figthting spirit o mådde ganska bra efter omständigheterna…

Då sa hon :” man blir rent ledsen att höra att Martin dött, hann få veta att Helena dog…
de var liksom fina ödmjuka människor som man bara ville krama om

At George lever – det förvånar mig inte : han o unga Sara var de i filmen som gick genom rutan med sin jävlar -anamma- ni- ska -få -se blick.

Man liksom känner att de ” blåser cancern på sitt ” gottande av kropp o själ”

Jaa du George ni är förebilder i detta elände ,men livslusten kan nästan ge den mest deppade en spark i ändan.

Håller tummarna för röntgen…. se nu till att bli frisk från förkylningen..låt frun ge dig härliga frukostar i sängen ( OBS bara medans du är förkyld….. vi kan ju inte skämma bort er karlar…då blir ni ju rent odrägliga :=) o låt hunden ligga i sängen o värma dina fötter eller rygg: våra hunder ligger ALLTID i sängen o värmer/ vaktar mig om jag är däckad…..knappt de går ut o lättar på trycket…)

Kram Madde

Svara
- georgeschottl said, on oktober 8, 2009 at 12:20
  
  Hundar som v�rmer f�tterna?? Kan man f� v�r Rottis att bli tr�nad att v�rma Sara�s f�tter? Mina f�tter �r alltid varma, dock s� ibland s� kryper sara upp bakom mig och attackerar mig med sina kolsyreisinpackade f�tter. Visste du att man kan f� br�nnm�rken av k�ldskador……… JAG VET!!!! Daimi som �r en v�ldigt klok hund h�ller sig L�NGT borta fr�n b�de Sara och Mina f�tter….hennes �r iskalla, mina luktar….
  
  Svara
Madde said, on oktober 8, 2009 at 14:11

JAG VET!!!! Daimi som �r en v�ldigt klok hund h�ller sig L�NGT borta fr�n b�de Sara och Mina f�tter….hennes �r iskalla, mina luktar….

Ha ha… ja vem inbillar sig att hundar inte är smarta..!!!!!!
Daima låter som en klok o världsvan hund !

Vår stora hund älskar att vrida upp en sån där hjärngympa grej : ser ut som ett ufo o så måste man vrida över o under del åt var sitt håll för att få ut frolicen….
Den lilla : han ids inte : mkt bättre att vänta på att den stora hunden fått upp mackapären o så dyker han fram snabb som en kobra o snor gobiten.

Dessutom : det är MIG de väcker om de behöver ut ( hur kul är det med en 65 cm stor hund som drämmer sina ” små” tassar i magen på en för att man ska vakna…?)
För de har insett att maken: HAN behöver man minst ett stenkross maskineri för att vakna..men man blir lite less på att vara ” utvald”-även om det inte är så ofta nöden kallar….

Prova att smörja in Saras fötter med leverpastej/ eller ngt gott ( kanske med socka utanpå..:?=) så kanske vovvsan börjar sova där eller i alla fall slicka hennes fötter så att blodcirkulationen går i gång …. ha ha- alla sätt är bra-utom de dåliga !!!

Svara