Kommer jag att börja ryka?

Jag har gjort något som förvånade mig själv, det förvånade nog många och de som fick höra det av mina affärskontakter frågade mig om vigvattnet började koka.
Jag har föreläst för präster!
I våras blev jag blev ombedd att föreläsa för de präster som i år utexaminerades.
Dessa teologer var samlade i Lund och skulle lyssna på mig, på mig, varför? Det finns två stycken Prästutbildningar i Sverige, Pastoralintituten i Lund och Uppsala. Dessa enormt empatiska och starka personligheter skulle snart placeras ut på olika ”stift” i Sverige, ungefär som nyutbildade jurister sitter ting på olika platser i Sverige.  Jag var ytterst hedrad och stolt men lite rädd eftersom jag som vanligt har starka åsikter om allt! Även Kyrkan!
Men när jag väl kom dit, insåg att det fanns ca 35 platser och alla dessa personer skall lyssna på mig, och då började fantasin skena iväg…….kommer de börja ryka, kommer jag att börja ryka när jag skakar hand med en präst….nä, allvar! Jag funderade på vad jag kunde tillföra till dessa blivande präster, de hade ju redan levt goda liv, även de hade liv som drabbats av sjukdom och död, man har ju familjer som drabbas!
Så jag bestämde mig för att styra upp det till en dialog, att försöka få dem att prata, så att det blir en levande dialog istället för en monolog av en sjukling som mig!
Det var lite trögt från början, det var ingen som riktigt tog steget att haka på i någon sorts dialog, de var nog i början lite för nyfikna på att höra min historia om själva sjukdomsprocessen och speciellt prognoserna. De ständigt återkommande prognoserna från läkarna, från Fass, från internet, Det är inte lönt att du kämpar, du kommer INTE att överleva detta! Detta eviga mantrat var ju det jag kämpade emot!
Men i alla fall, sedan lossnade det ordentligt, det blev nästan mer än en dialog, det blev diskussioner mellan dessa präster, jag hade lyckats. Frågandet,  ifrågasättandet, det egna tänkandet istället för bara informationsupptagandet var igång, Mission accomplished!
Därefter var det askul att föreläsa, det var fantastiskt roligt! Vi tog upp en massa ämnen men en sak förvånade mig! Det har funnits präster i Sverige sedan 1000-talet, vad som saknades var en samling av rådgivande tips i olika situationer. hur hanterar man som präst döende och deras familj, hur hanterar man bäst människor i kris! Det finns ingen samlad informationsbank om hur en präster tidigare agerat och nuförtiden skall agera. Detta är en yrkeskår som har existerat i tusen år och man tvingar varje präst att uppfinna hjulet själv, i varje situation!

Detta förvånade mig!

Och nej, ingen började ryka!

Jag har förtroende för våra framtida Präster, de har ifrågasättandets kraft, de har det egna tänkandet, de har det som utvecklar mänskligheten!

George

PS, Lotta VIMMELMAMMAN, tack för att du skrev om Martin idag på din blogg , det är rätt tid att skriva om honom. Till alla andra läsare,  det är inte nästa vecka Martin behöver hjälp, det är idag!! Det är nu han är illa däran! Det är NU han behöver respiratorn!  Ni andra kanske också  kan påverka  så att Martin kanske kan få chansen att bli en av de som får den första stamcellsbehandlingen i världen mot ALS, forskningen inom ALS och Stamceller tar gigantiska kliv nu, nuförtiden tar de celler från patienternas egen hud på armen och odlar fram stamceller därifrån, nu skall konverterade nervceller från stamcellerna bara var stabila nog att placeras i ryggmärgen, det är det enda som saknas…..
Du har min eviga tacksamhet för detta!
George

About these ads